Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spårvagnarna är något på spåret

/
  • TILL DJURGÅRDEN. Nyligen invigdes Stockholms nya spårvagnslinje nummer 7, som går mellan Sergels Torg och Waldemarsudde.
  • TAR LITEN PLATS.  I dag används spårvagnar i kollektivtrafiken främst i Göteborg och Norrköping. En av fördelarna är att spårvagnar har mycket högre kapacitet än till exempel bussar.

I Europa har en utbyggnad av spårvagnsnätet pågått i 20 år. Nu börjar utvecklingen nå Sverige på allvar. Stockholm invigde en ny spårvägslinje i augusti och flera städer lovar utbyggnad inom några år.

Annons

Norrköping och Göteborg. Det är Sveriges två klassiska spårvagnsstäder. I Stockholm har nyligen Spårväg city mellan Sergels torg och Waldemarsudde invigts och flera städer står i startgroparna för en utbyggnad. Det är en ny trend i Sverige, men den har pågått länge i Europa.

– Det finns flera förklaringar till det, men bland annat beror det på att det inte är lika trångt i Sverige som i till exempel Frankrike eller Tyskland. Spårvagnen lämpar sig speciellt bra i städer där det bor mycket folk, säger Per Gunnar Andersson på Trivector i Lund.

Ont om kompetens

Trivector har gjort spårvagnsutredningar för nästan alla svenska städer som undersökt möjligheterna för att bygga spårvagnslinjer. Man har också studerat hur det fungerar i Europa.

– Rent tekniskt är det inga problem, så länge vi håller oss till samma standarder som redan finns på kontinenten. Tekniken för att bygga själva nätet finns och spårvagnarna finns. Däremot har vi inte så mycket kompetens i Sverige, det finns kanske totalt ett tjugotal personer i Norrköping och Göteborg som kan det här.

Frankrike i frontlinjen

Spårvagnens största fördel är inte, som många kanske tror, att den är snäll mot miljön eftersom den drivs med el. Det är visserligen en bonus, men det främsta skälet är att spårvagnen har mycket större kapacitet än en buss. En liten spårvagn som är 30 meter lång tar lika många passagerare som tre bussar.

– Det är naturligtvis väldigt mycket dyrare att bygga en spårvagnslinje än att starta en ny busslinje, men det finns en gräns för hur ofta bussarna kan gå. Man kan inte köra bussar en gång i minuten, det är inte praktiskt möjligt, menar Per Gunnar Andersson.

Snart i Skåne

Det finns även andra orsaker till att just Frankrike byggt så mycket spårburen kollektivtrafik sedan 1980-talet. Där finns en lag som kräver att kommuner av en viss storlek har en plan för att minska antalet bilar i städerna, och dessutom en möjlighet att ta ut en extra arbetsgivaravgift av företag som har nytta av kollektivtrafiken.

Per Gunnar Andersson är dock säker på att vi snart har nya spårvagnsstäder i Sverige.

– Ja, här i Skåne kommer garanterat minst en stad att ha det inom några år, säger han.

Thomas Arnroth/TT Spektra

thomas.arnroth@ttspektra.se

Mer läsning

Annons