Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Musiken och kyrkan har ersatt drogerna för Tord

Annons

I fredags framförde han tillsammans med Gävle-profilen och musikern Bertil Fält ”Vi är bara människor” i Staffanskyrkan.

Det var inte första gången Tord Persson framförde eget material vid sinnesrogudstjänsten, heller inte första gången han spelade för en större publik. För 15 år sen var han sångare och frontfigur i hårdrockbandet Turning Point.

Efter år av drogberoende och behandling är han i dag församlingsassistent i Forsbacka, nykter alkoholist, gift och förälder, och har i dagarna kommit ut med cd:n ”Där klockorna löper amok”.

December 2000 kontaktade Tord Gävle behandlingscenter och bad om hjälp. Han sattes i avgiftning – som han genomförde hemma – och gick därefter i terapi, möten med anonyma alkoholister och utbildade sig till behandlingsassistent.

Tords plattform är numera musik och kyrkan. Hans bästa vänner finns i Gästrikslands musikliv, några av dem presenteras i cd:n; förutom Bertil Fält även Jonas Strömberg, Annika Strid och Johan ”Dino” Brodin, som alla medverkat i tillkomsten av cd:n. Vänner har han också bland dem som är beroende.

– Jag dras fortfarande till beroende människor, men av helt andra skäl än tidigare. Nu vill jag dela med mig av mina erfarenheter, kunskap och tro för att kanske kunna göra skillnad i någons liv.

Tord berättar att han har ett känsligt öga för missbruk.

– Jag lärde mig att känna igen missbruk när jag var liten. Jag har över huvud taget ett skarpt seende, och ser exempelvis musik i färger.

Han gör också distinktionen att det inte är av tvång han hjälper andra.

– Förr ville jag vara hjälte, i dag behöver jag inte prestera för att duga. Nu gör jag det för att det är roligt att få glädja andra.

I sin egen privata process befinner han sig i ”en resa bakåt”.

– Till mitt lilla jag. Det vuxna jag som jag tidigare var rusade före och lämnade barnet, men utan honom kan jag aldrig bli hel.

Gläder andra, och möter, gör han också genom musiken.

– Jag blir paff när jag förstår hur människor reagerar på min musik; att de kan ta emot mina låtar med tårar.

Inte heller bekräftelse, som Tord tidigare ständigt sökt, spelar sin gamla roll längre.

– Bekräftelse är inte längre det primära. Att skriva och uttrycka mig kommer före. När mina låtar, eller cd:n, är klara släpper jag dem. Sätter punkt.

”Där klockorna löper amok” tillhör hans publik nu.

Själv skriver han på sin nästa cd.