Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När ska vi vakna?

Annons

Antibiotikaresistensen är ett av vår tids största hot mot vår hälsa. Ett hot som människan skapat helt på egen hand genom att överanvända antibiotika, genom att äta penicillin när vi inte behöver i stället för att låta kroppen självläka förkylningar och annat som antibiotika ändå inte botar.

Vi har dock inte nöjt oss med att bara överanvända antibiotika på oss själva.

Vi använder det även på tamboskap och på grödor, vilket innebär att även den som avstår från att använda medicinen i onödan riskerar få i sig den genom sin kost. Vilket lett oss fram till en situation där det i dag finns utvecklad resistens mot alla i dag existerande former av antibiotika.

Men går det inte att forska fram nya former av antibiotika?

Jo. Det gör det. Men eftersom resistensutvecklingen går snabbt tar läkemedelsföretagen inte gärna fram nya typer av antibiotika, eftersom dessa riskerar vara verkningslösa redan innan de blivit godkända och når marknaden. Därför bedrivs i dag lite forskning på området från läkemedelsindustrins sida.

Är vi oroade över denna globala hälsofara? Nej. Inte i närheten lika oroade som vi borde vara.

I Sverige finns ett program för att öka kunskapen om antibiotikaresistensen. Vi är förskonade på många sätt eftersom vi i Sverige har ett restriktivt förhållningssätt till antibiotikaanvändningen som visat sig vara verkningsfullt mot resistensutvecklingen.

 

Men vad vi gör i Sverige spelar liten roll om inte frågan tas på större allvar internationellt. Antibiotikaresistensen kommer

att

kräva ett kraftfullt globalt agerande om vi skall ha möjlighet att vända utvecklingen. Och tyvärr lyser den handlingskraften i

 

dag med sin frånvaro.

 

I den internationella medicinska tidskriften British Medical Journal efterlyser forskare därför nu en internationell plan för att bromsa resistensutvecklingen.

Och tyvärr är det endast det vi kan göra, bromsa utvecklingen. Vi kan inte helt stoppa den längre. Det är dock inte ett skäl till att inte agera. För gör vi ingenting nu riskerar vi en framtid där hundratusentals människor kommer dö helt i onödan. En framtid där omfattande transplantationer kan bli omöjliga att utföra på grund av infektionsriskerna och människor med cancer och hiv riskerar tvingas utstå ett än större lidande helt i onödan.

 

Men sanningen är den att människor redan i

 

dag dör i tusental på grund av resistensutvecklingen.

T

rots detta, trots det reala hot utvecklingen redan nu utgör mot vår hälsa görs alltså väldigt lite för att förändra. Inom WHO finns redan ett program framtaget för att bekämpa resistensutvecklingen. Men det har ännu inte implementerats. I

 

dag är fokuset långt större på att bekämpa fågelinfluensen.

 

Men H5N1 är ett framtida hot. Risken finns att H5N1-viruset muterar och blir luftburet och därmed ger upphov till en pandemi som enligt WHOs prognoser kommer döda hundratals miljoner människor runt om i världen. Men till dags datum har bara drygt 200 människor dött i fågelinfluensa.

Antibiotikaresistensen är där-emot en realitet som redan i dag dödar människor i tusental.

 

Att motverka en global pandemi och förbereda världen inför en sådan är nödvändigt. Men kampen mot antibiotikaresistensen borde även den vara prioriterad. Och den borde ha börjat för länge sedan.

 

Mer läsning

Annons