Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ni journalister ger politikerna fritt spelrum

Dagstidningarna har svikit och monterat ner den lokala demokratin.

Annons

Den vanlige kommuninvånaren vet i dag inte vilka idéer och förslag som diskuteras bland politikerna. Detta är mycket allvarligt eftersom idéerna och förslagen kommer att bli den verklighet människorna ska leva med under överskådlig tid.

Nedmonteringen har gått obemärkt förbi under något decennium, utan offentlig uppmärksamhet och debatt.

Under många år var den lokala demokratin ett samspel mellan politiker, lokaltidningar och allmänhet. Inte uttalat, men fungerande. Kommunredaktörer och lokalredaktörer tävlade om att komma först med publicering av förslag till facknämnder och kommunstyrelse, och bedömningen utgick från vad som hade allmänt intresse.

Ärenden med stort allmänt intresse utvecklades med intervjuer av människor som skulle komma att beröras av beslutsförslaget, och politiker som stod bakom förslagen ställdes mot väggen. Andra ärenden, med få berörda, blev notiser.

Men den tidningsläsande allmänheten visste alltid vad som var på gång – i god tid så att de hade tid att både läsa, reagera och agera.

Så går det inte till i dag. Följande skrevs för cirka ett år sedan i Tidningsutgivarna: ”Vad forskarna konstaterar är att bevakningen inte längre följer ’den kommunala logiken’ utan att medierna själva väljer var, när och hur de söker och hittar sina nyheter och lika självständigt avgör vad som presenteras och hur det presenteras. Kommunala nyheter hämtas alltmer sällan från vad som sker inom de kommunala beslutsorganen. Journalister och andra aktörer tar egna och andra initiativ. Mötesreferat och långa listor med beslut finns inte längre i tidningarna. Det är numera journalistiken som styr mediernas bild av kommunerna.”

Detta var ett forskningsresultat som lokaltidningarna valde att inte göra någon större affär av. Och forskarna gjorde inte någon koppling till hur den förändrade journalistiska inriktningen påverkar den lokala demokratin.

Vill man vara lite konspiratoriskt kan det konstateras att journalisterna i dag ger fritt spelrum för politiker att mörka och gömma. Allmänheten har ju inte någon insyn, annat än det fåtal som jagar förslagshandlingar i kommunernas korridorer och på hemsidor. De är mycket lätt räknade.

Jag är en gammal journalist som tror att den stora andelen lokala politiker fortfarande är hederliga och har ett gott syfte – och jag är övertygad om att de vill ha informerade invånare i sina kommuner. Själv tycker jag att tidningen inte längre är viktig, och jag får allt svårare att försvara det statliga presstödet. Vad tycker journalisterna själva om nedmonteringen av den lokala demokratin?

Erik Andersson, journalist

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons