Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nihad Hindi längtar till ramadan

/
  • SER SKILLNADEN. Nihad Hindi kom till Sverige på 70-talet och har upplevt en förändring i samhället, mot en ökad förståelse för ramadan. ”Folk vet mer om ramadan nu i Sverige”, säger hon.

Inatt hände något viktigt för alla troende muslimer. Då inleddes fastemånaden ramadan. För Gävlebon Nihad Hindi är det något att längta till, och sakna när den är över.

– Man känner hur de har det som inte har mat och dryck, säger hon.

Annons

Det finns mellan 350 000 och 400 000 personer med kulturell muslimsk bakgrund i Sverige, men alla praktiserar inte islam. Arbetarbladet har träffat Fredrik Starck, Suzan och Nihad Hindi, tre muslimer i Gävle för att prata om ramadan.

Nihad Hindi är uppvuxen i Nablus på Västbanken och har praktiserat islam hela sitt liv. Hon säger att ramadan betyder mycket för henne, att hon kan längta efter fastemånaden och känna sig ledsen när den är över.

– När man fastar är det en sak mellan mig och Gud. Det är svårt, men det renar själen och gör mig glad, säger hon.

Under ramadan får en muslim inte äta, dricka, röka eller ha sex så länge det är ljust ute. I Gävle inleds fastan 03.15 på morgonen och bryts omkring 20.30 på kvällen. Oftast bryter familjen fastan tillsammans. Helst ska man först äta dadlar och dricka vatten, berättar Nihad Hindi. Hennes familj brukar äta soppa innan de går till moskén för kvällsbön och sedan samlas för middag hemma.

Nihad Hindi kom till Sverige på 70-talet och har upplevt en förändring i samhället, mot en ökad förståelse för ramadan.

– I början visste ingen om ramadan. Det är andra tider nu. Folk vet mer om ramadan nu i Sverige och affärerna har börjat göra reklam för mat och presenter, säger hon.

För handeln innebär ramadan ett uppsving. Suzan Hindi upplever det som något positivt.

– Man blir lite glad när det kommer reklam från Willys, det blir ett erkännande att våra traditioner också spelar roll i samhället, säger hon.

Fredrik Starck konverterade till islam för tre år sedan och firar nu sin fjärde ramadan.

– Om man är vuxen, har disciplin och vilja är det inga problem att fasta. Det går fint, säger Fredrik Starck, men påminner om att ramadan är en av de fem pelarna i islam, och förutom fastan även handlar om utökade andliga aktiviteter, fler böner.

För Suzan Hindi blir det en ovanlig fastemånad. Hon har precis fött barn och ska för första gången på 15 år inte delta i fastan. Som nyförlöst och ammande tillhör hon de grupper som är undantagna.

– Det känns lite tråkigt att inte fasta, men jag skulle inte orka, säger hon.

Annons