Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nobelpristagare mot orättvisor

Jag säger som Gert Fylking när Horace Engdahl meddelat vem som fått Nobelpriset i litteratur.
– Äntligen!
Äntligen en Nobelpristagare i ekonomi som fler än de närmast sörjande känner till.

Annons

Dessutom en Nobelpristagare som förmår lyfta blicken över teoretiska modellernas värld.

Den amerikanske ekonomen Paul Krugman fick Riksbankens pris ”till minne av Alfred Nobel” för sin forskning om utrikeshandel.

Men miljontals amerikaner och många européer känner honom främst som en vass ekonomisk debattör.

I sin kolumn två gånger i veckan i inflytelserika New York Times har han under många år kritiserat George Bushs ekonomiska politik. Alltid välformulerat, oftast med humor, men framför allt gediget underbyggt med fakta och ekonomisk statistik.

Ett återkommande tema har varit kritiken av de stora skattesänkningar som Bush-administrationen genomfört.

Gång på gång har Paul Krugman visat hur skattesänkningarna gynnat de rika, rivit upp stora hål i de offentliga finanserna och förhindrat angelägna välfärdssatsningar.

Inte oväntat framkallar hans kritik starka känslor hos motståndarna. En mätare på intensiteten i den amerikanska politiska debatten är att en chatt på Krugmans inofficiella hemsida tvingats stänga på grund av antagonisternas sabotage.

Paul Krugman var tidigt ute med att varna för den bubbla på bostadsmarknaden som nu spruckit.

Han kritiserade också starkt den första versionen av det amerikanska bankräddningspaketet. De förändringar som skett sedan dess har anammat mycket av hans kritik.

I den aktuella presidentvalskampanjen har Paul Krugman stött de demokratiska kandidaterna, men inte oförbehållsamt.

Barack Obama har fått kritik – från vänster. Krugman är rädd att Obama, i ivern att åstadkomma blocköverskridande lösningar, kompromissar bort alldeles för mycket av välfärdsreformerna.

Nyligen utkom Paul Krugman med boken ”The Conscience of a Liberal”(En liberals samvete)

Där beskriver han hur den ideologiska vinden i USA skiftat det senaste seklet. Från tidiga 1900-talets rövarkapitalism till New Deals välfärdspolitik och Reagan-Bush-epokens nyliberalism.

– Min generation växte upp i en nation med starka demokratiska värderingar och ett allmänt delat välstånd, skriver 55-årige Krugman.

Men både värderingarna och välståndet försvann under Reagan och Bush-åren. De senaste 30 åren har inkomstökningen för vanliga låg- och medelinkomsttagare varit svag medan en liten klick på toppen av inkomstskalan dragit ifrån.

Krugman hävdar att detta är följden av ett medvetet politiskt vägval.

– Vi kan vända den trenden, skriver han.

– Utmaningen nu är att upprepa det som New Deal gjorde, att förbättra välfärden och minska orättvisorna, i första hand genom att införa en sjukvårdsförsäkring för alla.

Underbart att höra ett sådant språk från en Nobelpristagare.

Mer läsning

Annons