Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nöden och regeringen

/
  • prövas. I nöden prövas vännen, eller, i fallet med konjunkturnedgången, regeringen. Vad som ligger framför oss är just nöd. Kommer regeringen vara den boj vi bör kunna förvänta oss att den är?

Riksbanken meddelade under gårdagen att man nu sänker räntan med 1,75 procent. vilket innebär att Riksbanken sänker sin viktigaste styrränta till rekordlåga 2 procent.

Annons

Allt för att motverka ”det nattsvarta mörker som är på väg att sänka sig över svensk ekonomi” som Riksbankens chef Stefan Ingves så föga uppmuntrande uttryckte det hela under gårdagen i Ekot.

Att höra Riksbankschefen tala om nattsvart mörker visar oss att vi är så långt ifrån ystra tider det går att komma. Genom sin räntesänkning hoppas Riksbanken kunna motverka den rekordsnabba nedgången i sysselsättning och produktion som under de två senaste månaderna blivit vår vardag.

Räntesänkningar i storleksordningen 1,75 procent är undantaget som bekräftar regeln. Under de senaste två åren har justeringarna av reporäntan i vanliga fall snarare portioneras ut i prydliga 0,25-procents staplar. Därför betyder också gårdagens besked från Riksbanken om att man nu sänker reporäntan med 1,75 procent att den används på ungefär samma sätt som man använder startkablar, för att få igång den svenska ekonomin, dämpa konjunkturnedgången och den skenande utvecklingen rörande sysselsättningen och produktionsbortfall så omgående som möjligt.

Motiveringen till Riksbankens räntesänkning tecknar tyvärr bilden av en allt igenom dysfunktionell ekonomi. Det talas om nolltillväxt och recession, om en svag bostadsmarknad som följer på fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet, osäkra konsumenter som inte längre konsumerar, om historiskt låga nivåer på område efter område och en finansmarknad som trots omfattande politiska åtgärder alltjämt är instabil.

De kommande två åren kommer att bli en prövning. Inte förrän i slutet av 2010 förväntas exempelvis läget på arbetsmarknaden förbättras. Men maktlösa är vi inte. Resultatet av det hela går att påverka med hjälp av politiska beslut. Och när Riksbanken summerar sina förväntningar på vår regering konstateras det att vad som förväntas är en expansiv finanspolitik, vilket innebär att Riksbanken förväntar sig att regeringen genom sitt budgetarbete skall bidra till att dämpa resultatet av konjunkturnedgången, för att förhindra en galopperande arbetslöshet och en ekonomi på fallrep. Det krävs helt enkelt att regeringen vidtar fler aktiva åtgärder för att vi inte ska falla handlöst över stupkanten. Och. Som bekant. I nöden prövas vännen, eller i det här fallet, regeringen.

 

Mer läsning

Annons