Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biorecension: Spy

/

Smygpremiär för agentkomedin "Spy" i Gävle i helgen, så vi tycker till redan nu. Filmen går officiellt upp 5 juni.

Annons

Kvinna, över fyrtio, ensam, överviktig. Häpp så vare klart. Miss Underdog är utsedd. Den perfekta action-antihjälten.

Komikern Melissa McCarthy (från "Gilmore girls") gör rollen majestätiskt i ironiska agentfilmen ”Spy”. Och ska det lyckas med ännu en sådan, så finns verkligen behov av hennes pondus.

Sidekick är brittiska Miranda Hart, känd i Sverige från tv-serierna ”Miranda” och ”Barnmorskan i East End”. En lång och ståtlig kvinna vars framgång bygger på att hennes ”klumpighet” gjorts till en grej.

Tillsammans ska de mangla myten om den eleganta kostymklädda spionen. Det visar sig att CIA-agenten Fine (Jude Law) lyckas med sina uppdrag enbart tack vare suverän guidning i örsnäckan från analytikern Susan (Melissa McCarthy) framför datorn på hemmabasen – en råttförpestad källare.

När alla agenter sedan blir satta ur stridbart skick återstår bara Susan att sända ut under cover. Med identitet typ ”kattälskande hemmafru från Iowa” ska hon förhindra en atombomb från säljs till terrorister.

Man kan ju inte komma ifrån att det blir lite fruntimmer med brödkavel (alternativt, som här, stekpanna) över det hela. Kraftfulla kvinnor straffas som ”manhaftiga”. Allison Janney (från ”Vita huset”) har rollen som hårdför spionchef – och stämpeln ”bitch” all over. Det osannolika i att, som det heter, ”efterblivna tanter på semester” skulle golva varenda skurk, utgör själva komiken. Melissa McCarthy får rätt att vara en Åsa Nisse, inte mer hjälte än så.

Å andra sidan går ”Spy” förstås hårt åt mansrollen. Karlarna är självgoda stollar. Rapstjärnan 50 Cent uppträder som sig själv i en biroll och får verkligen smaka på hur det känns att bli överkörd av kvinnlig övermakt. Svenska Björn Gustafsson gästspelar också och kallas ”kuksäck”.

För sin amerikanska hemmapublik tillhandahåller ”Spy” en sedvanlig Europa-turisttour – Paris, Rom, och den förmodligen lite billigare inspelningsplatsen Budapest.

Paul Feig som regisserade fräcka "Bridesmaids" står den här gången även för manus. Dialogen är ofarlig men oftast kvick (”Vad är det med dagens CIA, tar drönarna alla jobben?”).

Den som skaver är att spiondrottningen Melissa McCarthy inte får vara ensam på filmaffischen. Där försvann lite av det roliga.

Mer läsning

Annons