Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det bara väller musik ur Rikard

/
  • Omstart. ”Det blir lite som att börja om från början och spela på dörren”, säger Rikard Sjöblom om sitt nya projekt Gungfly.
  • Släppfestar. Rikard Sjöbloms soloprojekt Gungfly firar skivsläpp på Spegeln i kväll.

Det har blivit dags för Gävlemusikern Rikard Sjöblom att fira ännu ett skivsläpp. Ett alldeles eget den här gången.

Soloprojektet heter Gungfly, skivan Please be quiet och släppfesten hålls i kväll på Spegeln i Gävle.

Annons

Vi har sagt det förr, vi säger det igen: Det bara väller musik ur Rikard Sjöblom. Han har ett antal band, Beardfish och Bootcut är kanske de två som vi mest hör talas om, han medverkar i ett otal andra konstellationer som gästmusiker och så ett soloprojekt på det alltså.

– Det har funnits i utkanten sen 2005, 2004 kanske. Då började jag spela in grejer själv, eller det har jag alltid gjort men då väcktes tanken att kanske släppa en skiva. Jag hade några låtar som var för poppiga för Bootcut och Beardfish.

Namnet på projektet kom senare. Han berättar att han nog sett ordet gungfly hos favoritförfattaren Sture Dahlström och fastnat för det, han gillar det lite dubbelbottnade i att man kan använda det som en beskrivning för skitprat, och samtidigt i betydelsen osäker mark.

– Det är ett coolt namn. Alla amerikaner tror att det är Gunfly, det har stått fel på Itunes också men det är rättat nu.

De första låtarna på skivan spelades in redan 2005, ihop med Petter Diamant och Robert Hansen.

– Fast det var ändå ett soloprojekt.

De gjorde tolv låtar som blev liggande, några av dem är med på skivan, och resten har kommit till nu. På vissa låtar hjälper andra musiker till. Mest är det Rikard Sjöblom själv som spelar.

– Men jag har satt ihop ett band så att vi kan börja spela live. Det börjar låta jävligt bra, faktiskt. De har verkligen gått in för det.

Bandet består av Sverker Magnusson på klaviatur, Tomas Van Der Kaaij på gitarr och sång, Rasmus Diamant på bas och Petter Diamant på trummor. Rickard Sjöblom själv spelar gitarr och sjunger.

– Jag trodde att jag kanske skulle behöva spela lite klaviatur men det behövs inte. Jag är ju gitarrist från början så det är skönt att kunna kultivera det lite.

Han tycker att skivan är poppig, med mycket 60- och 70-talsinfluenser. Oborstat är ordet han använder. Men där finns en massa sångstämmor och dem fixar de inte live.

Men ska du inte ha en kör då?

– Det vore jäkligt häftigt med en doakör men det skulle ta så mycket tid. I och med att jag inte skriver noter så skulle jag behöva stå och sjunga varenda stämma med dem.

Dyrt med doakör

Det blir förstås dyrt att åka på turné med en hel kör också. För turnerande ska det bli, är det tänkt. Rikard Sjöblom berättar att han har lite krokar ute och hoppas på att de ska få åka till England och spela.

– Det blir lite som att börja om från början och spela på dörren. Med Beardfish har vi ändå kommit så långt att vi får lite gage. Men det får gå det också, om man brinner för det.

Och det gör han såklart.

Så pass att han faktiskt dragit ner lite på brödjobbet som barpianist för att ägna sig åt det här istället.

– Jag trodde aldrig att jag skulle säga det. Men man kan tröttna på musik.

Det handlar om coverlåtarna han nöter kväll efter kväll. Inte den egna musiken. Inte den han och bandet spelar i kväll på Spegeln.Lisa Pehrsdotter

Mer läsning

Annons