Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Festivalerna pressas av gager

Augustibuller fick lägga ner, norska Quartfestivalen likaså, och Hultsfred gick med förlust för andra året i rad. Minskad skivförsäljning och ökad konkurrens sätter press på festivalarrangörerna.

Annons

De senaste åren har flera etablerade festivaler dragits med ekonomiska problem. Fram till så sent som i vintras var det osäkert om Stockholms jazzfestival skulle bli av. Festivalen har funnits i 25 år, men har haft svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är de inte ensamma om. Problemen drabbar festivalarrangörer i alla genrer.

Några aktuella exempel: Hultsfredsfestivalen, en gång de svenska festivalernas flaggskepp, gick i sommar back för andra året i rad. Augustibuller, en liten men väletablerad punkfestival, meddelade nyligen att de lägger ner för gott. Norska Quartfestivalen har funnits i 16 år men tvingades ställa in årets evenemang.

Större efterfrågan

– Gagerna är i allra högsta grad ett problem. Det är många artister vi måste tacka nej till eller som tackar nej till oss på grund av de anspråk de gör på gager, säger Bosse Persson på Jazzfestivalen.

Carl Pernow är vd för Live Nation Sweden, Sveriges största bokningsbolag. Nyligen gick företaget ihop med bokaren Luger och kontrollerar nu runt 80 procent av den svenska konsertmarknaden.

– Det är sant att gagerna har gått upp ganska mycket de senaste åren. Det beror främst på större efterfrågan. När fler arrangerar festivaler och konserter kan artisterna förhandla sig till högre gager, säger han.

För Jazzfestivalen innebär stjärnornas anspråk att man inte längre kan skylta med de största namnen. Augustibuller hade samma problem. Även om banden på punkfestivalen ligger mil ifrån jazzfestivalens artister är det priserna som ställer till det.

– Artistgagerna har ökat lavinartat. De svenska akterna har blivit för dyra för oss. För några år sedan kunde vi boka mellanstora svenska band, bland annat de som Luger har, men det går inte längre, säger Lisa Ardensjö, en av de ansvariga för Augustibuller.

Samtidigt som festivalerna får allt svårare att boka de stora namnen har man tvingats höja entréavgifterna. Augustibullers biljetter kostade 650 kronor i år. För några år sedan låg priset på 350–400 kronor.

År 2004 kostade en tredagarsbiljett till Hultsfred 1 200 kronor.

I år var priset 1 590 kronor och då hade man ändå gått ner en hundralapp jämfört med 2007 för att inte upprepa förra årets publikfiasko. Ändå tangerade årets festival 2007 års besökssiffror med 23 383 sålda biljetter, långt från rekordåret 2005, då nästan 32 000 besökare var på plats.

Utländsk konkurrens

En av förklaringarna till varför artisterna begär allt mer pengar är den svikande skivförsäljningen. Spelningar har blivit en allt viktigare inkomstkälla för dem som lever på musik. Det är en analys som Hultsfreds festivalchef, Per Alexanderson, skriver under på.

– Ja, så är det. Samtidigt ökar konkurrensen med stora utländska festivaler som har råd att betala mer för artisterna, sade han i samband med att Hultsfredsfestivalen meddelade årets förlust.

Ansvarig för Live Nations affärstrategier i Europa är svensken Thomas Johansson. Han menar att företagets ställning har bidragit till att hålla gager och biljettpriser nere.

– Holland och Sverige har låga biljettpriser jämfört med övriga Europa, det beror på att vi är så starka i de länderna, säger han.

Varför stiger då gagerna?

– Tillgång och efterfrågan. Har man som i Tyskland fem stora arrangörer, eller som i England tio, kan artisterna begära mycket mer. I dag har vi fler arrangörer i Sverige än tidigare och de konkurrerar också med europeiska festivaler, säger han.

Även om priserna redan ställer till problem för många arrangörer tror Thomas Johansson att anspråken på gager kommer att fortsätta stiga.

– Ja, tyvärr tror jag att vi kommer att få se ännu dyrare biljettpriser i framtiden.

Carl Cato/TT Spektra

Mer läsning

Annons