Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biorecension: Child 44

Som svensk känner man sig alltid lite extra stolt när våra skådisexporter (här bl.a. Joel Kinnaman och Noomi Rapace) får agera jämsides A-listare som Gary Oldman och Tom Hardy.

Annons

Kortlivat blir dock nöjet i detta när de räcks ett manus som inte riktigt matchar begåvningen. Och när skådespelet dessutom undermineras av framkrystade ryska accenter...ja, då är det så gott som bäddat för sargad trovärdighet.

Child 44 utspelar sig i Stalins Sovjet år 1953. Central i handlingen är Tom Hardy som militärpolisen Leo Demidov. Hans jobb verkar främst gå ut på att jaga landsförrädare och föra dem inför rätta. Till skillnad från vissa sadistiska kollegor försöker han ändå göra detta på ett så skonsamt sätt som möjligt.

Leos förmåga att leta rätt på folk kommer väl till hands när han blir indragen i utredningen av en serie otäcka barnamord. Enligt Stalin är dock mord en kapitalistisk sjukdom och inget som existerar i hans paradis. Sålunda måste mördarjakten ske helt under bordet.

Det finns stunder av god, nagelbitande spänning i Snabba cash-regissören Daniel Espinosas dramathriller. Dessvärre varvas dessa med mindre bra scener som involverar Leo, hans fru Raisa (Noomi Rapace) och ett antal måttligt engagerande replikutbyten. Vi går från trög intrig till pulshöjande jakt till trög intrig igen. Växlingarna blir helt enkelt för ojämna, även om filmen allt sammantaget är ett robust och skapligt hantverk.

Bannlyst i Ryssland på grund av sin osmickrande natur ligger den förmodligen väldigt nära historisk sanning. Eftertexterna pryds av stora namn, men om avsikten var att skapa något fantastiskt och utstickande, måste jag tyvärr konstatera att det är en ambition som ej ros i hamn.

Mer läsning

Annons