Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blir det en Oscar är jag den första att gratulera

/

Den här filmen är inte Christophers Nolans, inte Christian Bales och inte Batmans. ”The Dark Knight” tillhör Heath Ledger och hans makalösa gestaltning av totalt oberäknelig galenskap i Jokern.

Annons

Från den första minuten är jag fast. Trådarna är lite lösa och intrigen spretar, det är inte lätt att hänga med i turerna när Batman kämpar mot maffian tillsammans med polischefen Gordon och den nya distriktsåklagaren Harvey Dent. Men hellre en film där inte allt sägs än en där man hela tiden blir skriven på näsan.

Händer något hela tiden

Spänningen hålls uppe av att storyn har ett otroligt driv. Det händer något hela tiden. Och till och med biljakterna känns befogade.

Christian Bale gör sin Batman än mörkare i den här andra filmen. Hoppet om ett annat liv lever kvar, men ju längre in i historien man kommer desto mer omöjligt verkar det vara. Bruce Wayne har däremot blivit en riktig lirare, kontrasten mellan honom och alter egot är lysande

Men det är Jokern som stjäl showen.

Ingen moral

Heath Ledger gör långa monologer i rollen och han lyckas leverera sanning på sanning utan att det låter banalt. Det är fascinerande hur han lyckas skapa en fullödig person av en sådan omänsklig och egentligen tom karaktär som Jokern. Jokern har inget ursprung, han väljer sin historia när det passar honom, han har inga regler, ingen moral och ingen plan. Ändå känns Heath Ledgers Jokern mer komplex än Batman någonsin gör.

Det går inte att komma ifrån den ikonstatus som Ledger fått efter sin tragiska död, det går inte att se ”The Dark Knight” utan att drabbas av även den tragedin. Blir det en Oscar är jag den första att gratulera.

Mer läsning

Annons