Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blod och sex med Lars von Trier

/

Årets mest emotsedda film på Cannesfestivalen: Lars von Triers "Antichrist".
– Det är mycket blod och det är mycket sex, säger han och fnittrar.

Annons

Lars von Trier är en av Cannesfestivalens hustomtar. Allt sedan "Förbrytelsens element" 1984 har i princip allt han gjort visats här nere.

Han har vunnit Guldpalmen en gång, för "Dancer in the dark", och han sticker inte under stol med att han gärna vill göra det en gång till – inte minst därför att landsmannen Bille August vunnit det eftertraktade priset två gånger och von Trier känner sig utmanad av detta.

Kanske får han chansen nu, när "Antichrist" visas i tävlingen. Det har varit stort hemlighetsmakeri kring den, ingen utanför produktionen har fått se den i förväg.

Filmen handlar om ett gift par, som efter en tragedi beger sig till en stuga i skogen, där otäcka saker börjar hända. Rollerna spelas av Willem Dafoe och Charlotte Gainsbourgh.

– Varje gång som jag ger mig in för att göra en genrefilm så blir det aldrig riktigt det. Jag tillför någonting annat. Så någon renodlad genre film är det här inte.

– Samtidigt är skräck en bra genre att jobba med. Man kan skildra en massa ologiska saker som publiken accepterar därför att det hör till.

"Antichrist" föddes ur den depression som von Trier drabbades av härom året. Han vet inte vad det var som utlöste den, bara att han kom att ligga till sängs i tre månader och bara stirra in i väggen. Ett beslut om att gå upp och hämta ett glas vatten kunde ta en hel dag att fatta.

– När jag bestämde mig för att något måste hända, blev manusarbetet min terapi. Och handlingen i filmen påverkades också av sjukdomen – den handlar ju om terapi, det är det som mannen hoppas att hustrun ska få när de åker ut till den ensliga stugan i skogen.

– Någon har sagt att det inte finns någon publik för den. Samtidigt är det otroligt många som tycker väldigt mycket om den. Och för mig är det en mycket personlig film. Den är inte svår. Den är barnslig, även om den definitivt inte är för barn.

De flesta skräckfilmer handlar på något sätt om en relation eller icke-relation mellan gott och ont, mellan Gud och djävulen. Själva titeln "Antichrist" tyder ju på att detta är någonting som har stor betydelse i filmens handling. Vilken är von Triers egen relation till Gud och till religion?

Han skrattar.

– Jag vill mer tro på de gamla gudarna, de som var Gud och satan på en gång. Jag är inte religiös. Jag har försökt, men jag tror inte på något.

Mer läsning

Annons