Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brännande inblick i verkligheten

/
  • Instängd. Sareh Bayat spelar hembiträdet, hopplöst nederst på samhällsstegen, i den avslöjande iranska filmen ”Nader och Simin – en separation”. Foto: Folkets bio

Dammig by? Gnisslande stenbrunn? Långsamt berättande? Glöm det.
”Nader och Simin – en separation” är en iransk film här och nu.

Annons

Den skildrar det moderna vardagslivet. Högutbildade, välbeställda, stressade storstadsbor som försöker lösa sina problem utan att slå ihjäl varandra.

Äkta paret Nader och Simin vill egentligen inte skiljas. De har planerat att flytta utomlands tillsammans. Men Nader vägrar överge sin far som insjuknat i alzheimers. Simin tänker resa ändå och makarna kommer överens om att flytta isär.

Separationen blir dock allt annat än enkel. En enda dominobricka faller och allt rasar.

Nader anställer ett hembiträde som ska ta hand om hans gamla pappa under dagarna. Kvinnan missköter uppenbart jobbet. Den förvirrade mannen smiter ut och utsätts för livsfara. När Nader inser vad som hänt råkar han i ilskan knuffa till kvinnan – som visar sig vara gravid. Hon ramlar nerför en trappa. Följderna blir katastrofala.

Ungefär där i handlingen förstår man att man låtit lura sig av filmens titel. Relationen mellan Nader och Simin är av underordnad betydelse. ”Nader och Simin – en separation” har ett annat ärende, att skildra den hopplösa situationen i ett land. Så deprimerande att många kanske inte ser något annat val än att skilja sig från den.

När vardagslivet inte längre går sin gilla gång ställs läget på sin spets. Efter bråket i trappan är det Nader som hämtas av polisen och hamnar i rättsapparatens komplicerade maskineri.

Samtidigt kan man förstå kvinnan som vanvårdat fadern. Hon har i smyg för sin arbetslösa make tagit på sig att försörja familjen. Men hur ska hon kunna hjälpa en man att tvätta sig och gå på toaletten när de religiösa påbuden förbjuder henne att se honom naken?

”Nader och Simin” gestaltar moraliska problem och värdegrunder. I en stat där man måste ljuga för att överleva. Men det är också klasskillnader som kommer i dagen när den intellektuella medelklassen krockar med de fattigas fördomar och kvinnoförakt.

Filmens människor fastnar i ett moment 22 och en hel samhällsstruktur blir synlig. Kan nästa generation, representerad av Nader och Simins kloka tonåriga dotter, åstadkomma en förändring?

”Nader och Simin – en separation” vann Guldbjörnen och huvudrollsinnehavarna Silverbjörnen, finaste priserna, på festivalen i Berlin tidigare i år.

Regissören Asghar Farhadi ger oss en brännande inblick i den iranska verkligheten, utan att filmen kunnat stämplas som samhällskritisk eller politisk. Han ger mer än man trodde var möjligt.

Mer läsning

Annons