Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Filmrecension: Timbuktu

/
  • Medan islamister håller staden Timbuktu i ett järngrepp lever boskapsägaren Kidane och hans familj ett fritt liv på landsbygden. Men det ska snart förändras, i Oscarnominerade

Våren 2012 förändrades livet dramatiskt för invånarna i det mytomspunna Timbuktu.

Annons

Militanta islamister, som hade tagit makten i Mali genom en statskupp, bestämde sig för att inför sharialagar i staden. Äktenskapsbrytare dömdes till stening, kvinnor tvingades bära heltäckande kläder och det blev förbjudet att sjunga, röka och spela fotboll.

Denna omtumlande tid (som nu har avlösts av ett brinnande inbördeskrig med svenska FN-trupper på plats) skildras i Abderrahmane Sissakos film "Timbuktu" där vi får möta människor som försöker leva sina liv i det själsliga ökenlandskap som islamisterna har skapat. Det är vardagsdetaljerna som berättar historien: fotbollsälskarna som får spela utan boll, musikerna som får spela i hemlighet, imamen som stillsamt försöker diskutera religion med stadens nya herrar.

På landsbygden lever boskapsägaren Kidane fortfarande ett fritt liv tillsammans med sin fru och sin dotter, men när han hamnar i konflikt med en granne ska han snart bli varse shariadomstolens hårda nypor.

"Timbuktu" tävlade om Guldpalmen i Cannes och har nominerats till en Oscar för bästa utländska film. Det är lätt att förstå varför när man ser den – framför allt för vad den inte är.

För trots att filmen skildrar jihadismen förödande framfart så är det egentligen inte en berättelse om religiös fanatism eller blodig terror. I stället visar den med all önskvärd tydlighet att det är maktbegär som förenar alla förtryckare. Den torra byråkratin och jihadisternas tunna retorik för snarare tankarna till Hitlers fantasilöse underhuggare Adolf Eichmann än till Usama Bin Ladin.

Genom hela filmen löper en tydlig humanism – både offer och förtryckare skildras i alla sina färger, det pratas och lyssnas och grubblas på tillvaron. Tillsammans med oerhört vackra bilder gör det Timbuktu till en omvälvande filmupplevelse.

Mer läsning

Annons