Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fint fångade New York-episoder

/

Annons

”Det bästa med New York är att alla kommer från nån annanstans” säger en av alla rollkaraktärerna i episodfilmen New York, I Love You.

Episodfilmer med ensembleskådisar är ju en väldigt speciell genre, och jämförelsen med Paris Je T’aime är oundviklig. Där Parisfilmen hade ett tacksamt upplägg med episoder från varje arrondissement så utspelar sig 90 procent av New York, I Love You på Manhattan. Och med regissörer från länder som Israel, Pakistan, Japan, Kina, Indien etc blir smältdegeln New York representerad på ett bra vis.

Episoderna vävs ihop snyggt, ofta syns en person i en taxi eller på ett tvätteri för ett ögonblick för att sedan ges plats i en obruten episod senare i filmen.

Den röda tråd som går genom nästan allt i filmen är hur ensam man ändå kan känna sig i tiomiljonersstaden.

Orlando Bloom spelar en hårt pressad filmmusikskompositör som faller för en kvinnas röst i telefonen, en kvinna han aldrig träffat. Robin Wright lyser i dialogen mot Chris Cooper. Ethan Hawkes misslyckade författare tror att han är oemotståndlig i sina raggningsförsök, med oväntade resultat.

Den lyckligaste episoden, den som i all sin enkelhet värmer, är ett riktigt knarrigt pensionärspar som firar sin 63-åriga bröllopsdag med en promenad ut till Coney Island.

Paris, Je T’aime var mer mångfacetterad, mer yvig, komisk och ofta småbisarr, och riktigt upp till de höjderna når inte den här filmen, men känslan av staden som aldrig sover med dess brokiga skara människor är ändå fint fångad.

Mer läsning

Annons