Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framgånsrikt försök att skapa akut trauma

/
  • Foto: Kristian Bengtsson
  • Vad hände? Olle Sarri rör sig i en psykologisk dimma i en grå och disig förortsstad. Men

Apan



Regi: Jesper Ganslandt



Med: Olle Sarri, Francoise Joyce, Sean Pietrulewicz med flera



Filmstaden, Gävle

Annons

Vid ett tillfälle sitter filmens huvudperson i sin bil i en automatisk biltvätt. Vattnet gråter över glasrutorna. Borstarna arbetar obönhörligt mot den lilla bubbla han befinner sig i.

Det är också en bild av hur den här mannen mår. Något fruktansvärt har hänt som gör att han agerar närmast autistiskt. Mannen försöker samtidigt stänga ute katastrofen och hantera den rationellt på egen hand – som "en man".

Inledningsvis vaknar han på badrumsgolvet, kletig av färskt blod. Vad kan killen vara, 35? Redan med kal fläck på hjässan. Familjefar. Bär jeans, en knarrande brun skinnjacka och har vaggande bredbent gång.

Senare i filmen förekommer en herrbastu, en bilbana, ett byggvaruhus, hans mor. Saker som alla tyder på att det handlar om en människa som formats till en konstruerad könsidentitet. Kanske är det den som lett till det katastrofala. Vad som skett vet vi inte, anar bara mer och mer.

Inte heller huvudrollsinnehavaren, softaste Olle Sarri, visste under den experimentella inspelningens gång. "Apan" ter sig dokumentär, som en undersökning, ett framgångsrikt försök att skapa just känslan av akut trauma.

Man är med Sarri i varje ögonblick i den här intensiva psykologiska roadmovien av regissören Jesper Ganzlandt som i sin debut "Farväl Falkenberg" skildrade ett drömskt pojkland. Mardrömska "Apan" handlar kanske om vad som kunde hänt sen.

Mer läsning

Annons