Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gjord med nervös speed

/
  • Kontakt sökes. Facebooks buttra grundare Mark Zuckerberg (Jesse Eisenberg) får illustrera hur komplicerat det är att umgås, egentligen.

Annons

Om Facebook-filmen har något som helst att säga om Facebook, så handlar det om hastigheten. Att allt händer direkt på nätet numera. Filmen är gjord med samma nervösa speed. Den trissas av ett intensivt ljudspår som tonar upp och ned dramatiken. Att se ”The social network” är att gå in i ett elektriskt kraftfält. Och då gör folk ändå just ingenting annat än snackar hela tiden. Ja okej, som på Facebook förstås. Men definitivt inte strunt.

Men ramen är alltså berättelsen om hur Facebook startade. I huvudet på en packad, bitter, ensam Harvardkille full av mindervärdeskomplex. Mark Zuckerberg står utanför de coola studentföreningarna. Han kommer inte in på festerna. Så han gör den coolaste festen där han själv kan programmera reglerna.

Jesse Eisenberg spelar Zuckerberg, ett lent babyfejs med djupt rynkade ögonbryn. Det sociala spelets regler begriper han sig bara på så länge de ser ut som algoritmer.

Han har en enda vän – som blir hans fiende. Det är genom förhören som följer – stämningar och tvister om vems idé sajten egentligen är – som händelserna återberättas.

Företaget Facebook flyttar från campus till poolkanten i Kalifornien och tempot trappas upp medan medlemsantalet går i taket. Zuckerberg triggas av succén. Men även om han är spindeln så verkar han fortfarande inte fatta hur han ska handskas med verklighetens sociala nätverk runt omkring.

Parallellt skildras två rika tvillingar (dubbel dos överklass) som hävdar sin rätt till Facebook. ”De stämmer mig inte för idéstöld utan för att saker inte gick deras väg som de alltid brukar göra annars”, konstaterar Zuckerberg med viss människokännedom för en gångs skull. Hans vinnarskalle drivs av barnslig revanschlust på dryga Harvardsnobbar, förlorade flickvänner, konventioner och hela jävla samhället.

Att kalla filmens Mark Zuckerberg asocial är en underdrift. Hans sätt att söka kontakt är inte som andras. Och ändå förändrar det världen. Han framställs som skithög (amerikanska universitet verkar förresten motsvara ungefär högstadieterror) och geni. Ensam och stenrik. Rättskaffens och grym. Rätt gullig ändå. Man vet inte. Man fortsätter undra efteråt.

”The social network” är ett drama om hur vi förhåller oss till andra människor. I verkligheten. Att man har singel som status på Facebook behöver faktiskt inte betyda att man är det. Man kanske bara är glömsk.

Komplikationen i dramat består i att huvudpersonen är en människa som vägrar uppföra sig som man ska. Enligt normerna.

I regissören David Finschers paranoida snabbspolning, med Aaron Sorkins supersmarta manus och Jesse Eisenberg i huvudrollen blir ”The social network” en upplevelse som man inte vill vara utan. Just därför att den mer liknar livet utanför Facebook där det finns ovänner också och inte bara gilla-knappar. Fast den verkliga verklighetens Mark Zuckerberg är säkert en helt annan grej.

Mer läsning

Annons