Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här talar det kalla stålet

/

Annons

Ni har hört uttrycket ”Don’t take a knife to a gunfight”?

Det har inte Machete. Före detta mexikansk polis med en lång kniv och ett ännu längre minne för oförrätter.

Ge honom ett lillfingers möjlighet till hämnd och han tar hela handen. Eller snarare: Han hugger av armen vid axeln.

Här hämnas, hugger och grymtar sig Danny Trejo genom hela Texas förråd av korrumperade poliser, politiker och kapitalister – och tro mig, förrådet är stort.

Ni anar inte vilken outtömlig mångfald av sätt det finns att döda folk med en vass egg om man är lite kreativ. ”Machete” innehåller mer naket stål än Norrbotten.

Och är lika fåordig.

Och på något märkligt sätt, mitt i denna överstiliserade, eller ska vi säga chiliserade, splattervärld lyckas Rodriguez faktiskt få in en rent revolutionär kritik mot USA:s politik gentemot illegala mexikanska invandrare. Vem sade att Hollywood var höger?

”Machete” härstammar från en av de fejkade trailrarna i Rodriguez och Quentin Tarantinos ”Grindhouse”, men det går snabbt att slå fast att den är bättre än allt Tarantino gjort efter ”Pulp fiction”. Varför? För att precis som Tarantino använder Rodriguez oupphörligen ironi, referenshumor och alla tekniska grepp som finns i boken – men han låter dem aldrig ställa sig mellan filmen och publiken.

”Machete will return in ’Machete kills’ --- and ’Machete kills again’”, står det på duken när den sista skurken avlidit av hastig blodförlust.

Jag hoppas innerligt att det inte bara är ett utslag av Rodriguezhumor.

Erik Helmerson

Mer läsning

Annons