Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Star wars och jag – en episk fyllehistoria

/

Storslaget, svulstigt och nostalgiskt. Tre ord som bara är några i raden som kommer upp när jag tänker på den där sagan som utspelar sig för länge sedan i en galax långt, långt borta. Min ambition är att det här inte ska vara en typisk text om ett rymdepos. Det nördiga, storslagna och svulstiga får vika hädan.

Annons

Däremot är det dags att frossa i dåtidens öppna sår – nostalgin.

Det kommer att bli tal om en premiär, men ingen där någon jedi har en särskilt betydande roll. I centrum finns istället en udda relation.

För mer än 10 år sedan kände jag att det var dags att skaffa mig en riktig sådan. Relation alltså. Till imperiet och rebellerna. Visst hade jag sett filmerna, men det var som liten och totalt utan förståelse för storheten i dem. Må hen som icke syndat kasta den första stenen. Och förresten, allt detta är preskriberat. Speciellt det som kommer nu.

Det var precis efter jul och nyår. Jag hade trots/tack vare min unga ålder, förstått det här med att den bästa julklappen är den man köper åt någon annan men njuter av själv – och köpt boxen (med de gamla klassikerna, inte den nyare skräptrilogin) till en person som av hänsynsskäl inte kommer att presenteras i närmare ordalag än närstående och värd.

Jag skulle åka hem till denne närstående, sova över och verkligen se detta häpnadsväckande äventyr. För första gången med en någorlunda vuxen blick. I mitt huvud var planen ofelbar. Givetvis hade jag fullständigt fel. Väl framför tv:n skulle det visa sig att min värd hade helt andra idéer för kvällen.

– Jag vill kolla på filmerna, sa jag.

– Bara om du dricker den här, sa värden och höll upp en alkoholhaltig dryck.

Ganska snart slutade jag bry mig om rymdkrig. Du förstår säkert vad som hände sedan. För att vara helt säker ger jag dig fem ord: Fler. För många. Kaskad. Badkar.

För att beskriva känslorna kring de där två sista orden med en mening som passar in på temat vågar jag nog påstå att Darth Mauls dubbelsidiga ljussabel aldrig kan ha träffat bättre än då. Fulladdad av ånger slog den både mig och värden med brutal kraft. Rätt i solar plexus.

Det tog ett år innan jag ens tänkte på rymdsagan igen.

Mer Star Wars:

Se minglet med Star Wars-fansen inför premiären i Östersund

Krönika: Star wars och jag – en episk fyllehistoria

Här är Star Wars-namnen som riktiga personer tagit

Recension: Nya Star Wars är en kärleksfull hommage till Kraften - "Fansen kan andas ut"

Kändistätt på Star wars-premiär

Johanna syr sina egna Star Wars-dräkter

7 saker du inte visste om "Star wars"

Detta har hänt – snabb guide till Star Wars

Vad kan du om Star Wars? Gör vår quiz

Se nya mäktiga "Star wars"-trailern

Här hittar du alla våra artiklar om Star Wars

Mer läsning

Annons