Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Madagaskar 2

/
  • Coola pingviner. Precis som i den första
  • Zebran Marty, flodhästen Gloria, giraffen Melman och lejonet Alex i

Madagaskar 2
Regi: Eric Darnell/Tom McGrath
Svenska röster: Björn Kjellman, Anders Lundin, Regina Lund med flera

Annons

En lejonunge skiljs från sin pappa och tvingas i exil. Så kommer han tillbaka och ska erövra sitt kungadöme. Är det "Lejonkungen 2"? Nej. Inte bara. Det är också "Hitta Nemo 2", "Toy story 2" och "Hajar som hajar 2".

Två bolag tävlar just nu på världens animerade supermarknad: Dreamworks och Disney/Pixar. Och det säger en del om styrkeförhållandena dem emellan att medan Dreamworks i "Madagaskar 2" lånar nästan desperat från allt animerat allmängods de kan lägga tassarna på hittar Pixar i sin senaste, "Wall-E", inspiration från "2001 - ett rymdäventyr" och "Alien".

"Madagaskar 2" är ingen dålig film. Den levererar pliktskyldigt sina garv till godisbataljonen längst fram i salongen. Men den är förvånansvärt mycket sämre än film ett. Medan ettan rusade fram på savannen som en koffeinrusig gepard påminner tvåan mer om en skrämd snigelhjord; den rör sig ängsligt åt alla håll, mycket långsamt.

"Madagaskar 2" saknar en engagerande huvudhistoria. Lejonet Alex och hans fadersrevolt är, som sagt, ren omtuggning. Sedan har vi en kärlekshistoria som saknar allt intresse och, få se nu... Nej, jag minns faktiskt inte vad filmen handlade om.

Bäst är det som sker i bakgrunden, medan huvudgestalterna springer omkring och skriker. Pingvinerna tar som vanligt hem spelet, den här gången genom att demolera ett gammalt propellerplan och sedan bygga upp det igen.

Sedan undrar jag på fullt allvar om inte "Madagaskar 2" är en medveten revolution i att skildra olika samhällsgrupper i animerad familjefilm. Flodhästen Gloria är en så grov karikatyr av en svart ghettoamerikan att det gränsar till öppen rasism. Giraffen Melman känns, med sina hypokondrianfall och läkarambitioner, lika judisk som Woody Allen medan zebran Marty, omöjlig att skilja från resten av sin flock, är en jobbigt träffsäker bild av den vita medelklassen.

Och så Alex, lejonet. Han vill dansa showdans, inte slåss. Han skämmer ut sin machopappa och går genom filmen med en hatt av spretande frukter. Mitt tips är att han registrerar partnerskap med gayhajen Lenny från "Hajar som hajar" vilken film som helst.

Mer läsning

Annons