Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som ett bakteriespridande vykort

/
  • Det ljuva livet? Stephen Dorff och Elle Fanning på hotell i Sofia Coppolas
  • Glanslös stjärna. Johnny (Stephen Dorff) är ett tomt paket bakom solglasögonen.Foto: Merrick Morton

Annons

Man tillbringar en natt på hotell ibland och får känna sig lyxig. Slipper bädda, slipper städa, ”gratis” schampo. Det ger tillvaron tillfälligt en annan, liksom upphöjd dimension. Man befinner sig utanför sitt vanliga liv och kan betrakta det.

Men folk som bor för jämnan på hotell? Uppassade. Fria från krav. I Sofia Coppolas ”Somewhere” sitter filmstjärnan Jonny uttråkad i sin säng medan två lättklädda tjejer kråmar sig på strippstänger framför honom. I en annan scen ser vi Johnny köra sin snabba sportbild. Meningslöst runt runt runt.

Han är lite lagom slitet James Dean-nonchalant i Stephen Dorffs gestalt och helt förtappat slapp. En dag dyker Johnnys 11-åriga dotter upp mellan whiskydrinkarna. Det är pappas tur att ta hand om henne nu.

”Somewhere” utspelas på det tydligen legendariska Chateau Marmont Hotel på Sunset Boulevard i Los Angeles. Ett slags hemma för rockartister och skådespelare. Anrikt men anpassat till Hollywoodrikas behov av bohemisk attityd, prostituerade och kokain på rummen.

Sofia Coppola har skrivit och regisserat. Hon säger sig vara fascinerad av hotellvärlden. Den spelade samma roll – som en bubbla vid sidan om – i henne första succé ”Lost in translation”.

Men ”Somewhere” är en mycket bättre film. Dels fångar den en väldigt speciell miljö, solkig och dammig under solen. Dels skildrar den Johnny som får en chans att växa upp.

Och sen är filmen väldigt avslöjande också. Medvetet? Jag vet inte säkert. Men det blir oerhört tydligt hur mansroller och kvinnoroller formas i underhållningskulturen.

Det är inte bara det att Johnny beställer flickservice till rummet. Hans dotter Cleo är som sagt bara 11 år – men tar vant fram stekpannan och serverar killarna pannkaksfrukost. Hon tränar hårt – men det är jazzbalett och isdans, graciösa rörelser för att behaga.

Jag gav Sofia Coppolas kostymdrama ”Marie Antoinette” högsta betyg för några år sedan. ”Somewhere” är inget lika inflammerat pompöst utan lätt som en perfekt formad rökring på balkongen. Men smaken av den kompakta stämningen stannar länge. Ett smutsigt, bakteriespridande, vykort från någonstans.

Mer läsning

Annons