Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tarantinos ”basterds” till Filmstaden

/

Quentin Tarantino gör äventyrsfilm om andra världskriget.

Men när han står för regin är det klart att det lika mycket är ett kärleksbrev till filmkonsten.

Annons

I kväll börjar hans judiska mördargäng ”Inglorious basterds” skalpera nazister på Filmstaden.
Få filmmakare är så vanskliga för en kritiker att såga som Quentin Tarantino. Risken är överhängande att upprörda fans ska mejlbomba, inte bara för att Tarantino har många fans, utan för att han själv är ett fan. En filmnörd som har fått chansen att leva drömmen och, därmed, en representant för alla filmnördar i världen som också får leva drömmen, om än genom ombud.



Så det lär ha plingat till i många inkorgar efter visningen av ”Inglorious basterds” på årets Cannesfestival, där filmen möttes av en kritikerkallfront.
– Det fanns en ton av att det var jag själv lika mycket som filmen som bedömdes, säger han i en intervju med London Times.

Med ”Inglorious basterds”, Tarantinos andra världskriget-film som det har tjattrats om i över ett decennium, skulle han visa att han inte blott är en ”one trick pony”, en kitschig kreatör av kultig skräpkultur vars filmer är ekon som studsat runt inne på Video Archives – videobutiken som han jobbade i före genombrottet – och aldrig tagit sig ut i verkligheten. Quentin Tarantino är filmprofessorn som har specialiserat sig på den slafsigaste delen av videohyllan, en cineast med en encyklopedisk hjärna. Ingen ifrågasätter hans filmkunnande. Han har även gjort sig känd för sina dialoger, ett fyndigt, musikaliskt ordpepprade där varje fras döljer en referens.


Men det som var charmigt vid hans ordentliga genombrott, Guldpalmen 1994, har enligt många filmbedömare mist sin fräschör; att Tarantino själv paraderar runt som en av filmhistoriens giganter har inte hjälpt, och han måste nu bevisa att det finns någonting under den förföriska ytan.

Men även andra världskriget blir, enligt förhandsrapporterna, en referensfest à la Tarantino.
– Jag gör en andra världskriget-film, och ändå slutar det som ett kärleksbrev till filmkonsten, har han sagt i en intervju med BBC.

”Inglorious basterds” är en äventyrsfilm bakom nazisternas frontlinje, dit en grupp hämndlystna judar – titelns ”basterds”, en medveten felstavning, kanske för att skilja sig från Enza Castellaris film ”Inglorious bastards” – skickas för att brutalt mörda nazister. Gruppens ledare, Aldo Raine som spelas av Brad Pitt, vill inte bara att hans män ska visa upp lik – han vill även ha tyskarnas skalper. Samtidigt följer Tarantino hur en judisk kvinna vars familj mördades av nazister öppnar en biograf i Paris. Allt kulminerar med planen på att kollektivt utplåna naziledningen vid en premiär av en propagandafilm.

Quentin Tarantino ruschade filmen under slutspurten för att kunna visa den vid Cannesfestivalen.
– Jag har hela tiden velat att filmen skulle få premiär i Cannes. Under tiden festivalen pågår spelar filmkonsten roll, den är viktig, även om folk debatterar och buar gör de det med passion, säger han till TT Spektra.


Han har själv liknat filmen vid en spagettiwestern, med Sergio Leones hovkompositör Ennio Morricone på soundtracket, men det är en spagettiwestern med ett hakkors inristat i pannan under cowboyhatten. Intertextualiteten ligger tjock som cigarrettröken i ”Mad men” över hela filmen, Tarantinos vana trogen.

Bara i inledningssekvensen finns referenser till ”The Alamo”, ”The Dirty dozen”, nämnde Leone och sin egen ”Pulp fiction”.

Att filmen skulle kritiseras för sadistiskt våld var inte oväntat, men Tarantinos vanliga distanserade psykopryl – ”för ytlig för att kallas nihilism”, enligt kritikern David Denby – slinker inte undan lika teflonartat i en kontext av andra världskriget. Ämnets känslighet kan ha missbedömts av regissören, som i intervjuer har gnällt över hur seriöst kriget har behandlats i senare tiders filmer (tänk ”Saving private Ryan”).

Är det en judisk hämndfantasi? löd en av frågorna på presskonferensen efter premiären.
– Well, det är inte den sektionen i videobutiken som jag skulle placera den i, svarade han.
Kritiker-eliten vid Cannes har sagt sitt, men nu möter ”Inglorious basterds” sin publik. Kan den rädda Quentin Tarantinos rykte? Döm själv, 18.00 i kväll på Filmstaden.


Mer läsning

Annons