Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

The visitor

/
  • Adjö  tristess. Livet får mening för träig professor (Richard Jenkins) i ”The Vivistor”.Foto: SF

The visitor

Regi: Tom McCarthy

Medi:Richard Jenkins, Hiam Abbass, Haaz Sleiman med flera

Filmstaden, Gävle

Annons

En universitetsprofessor besöker sin övernattningslägenhet i New York – och upptäcker att det ligger en främmande kvinna i badkaret. Ett par har flyttat in. I tron att de har andrahandskontrakt. De är illegala invandrare från Syrien respektive Senegal. Och de blir lika rädda som professorn.

Han är en livstrött, åldrad änkeman. Lam är en överdrivet energisk beskrivning av hans personlighet. Men någonstans ifrån kommer en sista gnista och professorn ropar tillbaka det flyende paret.

Det är nu det börjar, ett varsamt närmande människor emellan. Akademikern som annars skjutit verkligheten ifrån sig, engagerar sig för de illegala invandrarnas öde. För nu ser han dem. De är ju hans vänner, inte siffror i statistiken.

Richard Jenkins, känt men anonymt ansikte från bioduken, har för ovanlighetens skull fått en huvudroll. Och ingen kunde vara bättre som den nollställda, tafatta mannen som inser att han faktiskt både har drömmar och kan förverkliga dem – som att spela djembetrumma!

”The visitor” är gjord av regissören bakom succén ”The station agent”. Den nya filmen är mer dovt känslosam än sentimental. Den kritiserar häftigt USA:s invandringspolitik, ibland lite väl entonigt.

Men det är en försiktig och skör berättelse som jag tyckte mycket om.

Av feel-good-filmer mår man bra utan att behöva anstränga sig. De kräver ingenting av dig annat än att du ska vara nöjd och glad.

Frågan är vad man ska kalla den sortens film som konstigt nog får dig att må bra, trots att den stör din bekväma sits, kanske till och med fordrar att du agerar. Medmänskligt. Åtminstone ger någon en kram.

Man kunde säga feel-human-film. Om det inte lät så beskäftigt.

Mer läsning

Annons