Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Toy Story 3 – en kreativ explosion

/

Brillorna på igen. Det börjar kännas vant. Allt animerat ska tredefieras. Men ”Toy story 3” är faktiskt mer än bara nya effekter.Den är till och med bäst i serien.

Annons

Vilket i och för sig säger mindre när det kommer från mig. Jag har tänkt tanken, att Toy story-filmerna var leksakskatalogerna från helvetet.

Men den här gången är jag med. Dockorna Woody och Buzz rör mitt hjärta.

De ligger övergivna i en låda tillsammans med alla andra leksaker som tillhört pojken Andy. Nu tillhör de 17-åringen Andy. På väg till college. Inget barn längre. Hans prylar åker upp på vinden. Eller i soporna.

”Alla leksaker går igenom det här”, som en av figurerna terapeutiskt säger.

”Toy story 3” handlar om tidens obönhörliga gång. Och om att den som känner sig övergiven lätt kan bli elak. Här exemplifierat av en borttappad rosa mjukisbjörn som förvandlas till bitter lekrumsdiktator och hans bodyguard bäbisdockan – en zombiejätte i blöjor...

Andys gamla leksaker lyckas smita från sopbilen och bli donerade till ett daghem. Dock ingen drömtillvaro, visar det sig. This is USA, så dagisungar utmålas som små terrorister. De bankar ihjäl sina leksaker. De har inte lärt sig att älska dem på samma sätt som väluppfostrade Andy.

Ett lite problematiskt synsätt, i svenska ögon.

Men man kommer inte ifrån att filmen är en kreativ explosion. Pixarstudions logiska avslutning på trilogin. Rolig, bedårande, utan särskilt leksaksaffärstvång. Och en nostalgitripp även i vidare mening – nu när dataspelen tagit över till och med i barnkammaren.

Nyfiken fråga förresten: har Hollywood dumpat alla sina begåvade manusförfattare i animationsindustrin?

Mer läsning

Annons