Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Geniernas kamp

Annons

Två Cambridgestudenter träffas på en fest 1963. Det är en ganska tråkigt tillställning. Men de har trevligt tillsammans. Tjejen lämnar sitt telefonnummer, skrivet med kulspetspenna på en vit näsduk.

En tid senare hänger killen på en pub med sina kompisar och växlar till sig telefonpengar för att äntligen ringa det där numret som hunnit bli svettigt på näsduken. I samma ögonblick ser han henne komma in genom dörren.

"Vad är sannolikheten!?", ler Stephen till Jane. Det är början på en osannolik kärlekshistoria.

Stephen doktorerar i fysik på svarta hål. Han sysslar med teorier om universums skapelse. Avancerade sannolikhetskalkyler. Men vad är sannolikheten för att han ska drabbas av en muskelsjukdom och redan som ung student få sin dödsdom: högst två år kvar att leva.

Vad är sannolikheten för att han därefter ska bli världsberömd vetenskapsman och trebarnsfar och än i dag vara verksam?

Det handlar om professor Stephen Hawking vars liv skildras i filmen ”The theory of everything”.

Ett manligt geni med ett handikapp. Så vad är sannolikheten för att det samma vecka går ytterligare en biofilm i Gävle, om exakt samma typ av person?

Tja, det är Oscarstider. Ganska hög sannolikhet egentligen. Båda filmerna är nominerade i kategorin bästa film.

Matematikern Alan Turing porträtteras i ”The imitation game”. Vid sin sida har han kvinnliga kordknäckaren Joan Clarke. I filmen om Stephen Hawking står hustru Jane Hawking tappert vid makens rullstol.

Båda rollerna framstår mer eller mindre tydligt som alibin för att filmerna ostört ska få berätta historien om de lidande manliga genierna.

Enligt Cambridge-forskaren Annie Burman (SvD 4/2) innehåller ”The imitation game” en mängd historiska fel. Bland annat vad gäller Joan Clarkes och väldigt många andra kvinnors betydelse för det kodknäckararbete som till slut gjorde Turing berömd.

Men jag kan acceptera vissa falsarier. ”The imitation game” är ett fint drama om olika slags utanförskap. Gestaltat genom Turings sociala handikapp, hans då förbjudna homosexuella läggning, och den kvinnliga matematikerns trånga roll.

Värre då det med ”The theory of everything” som enbart har sina biografiska fakta om exceptionella människor att komma med. Filmen framställer Jane Hawking som en urbota envis person, helt enkelt.

I geniernas kamp står det just nu:

Turing – Hawking 1–0.

Men i Oscarsstriden har ingen av dem en chans. Det är mitt tips. Vinnare på söndag blir ”Birdman” eller ”Boyhood”, några andra killar.

Mer läsning

Annons