Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur Gratis påverkar din nöjeskonsumtion

/
  • Gratis. I en aktuell och uppmärksammad bok argumenterar författaren Chris Anderson för att utvecklingen går mot Gratis. Nöjesindustrin står i frontlinjen när betalningsviljan minskar hos konsumenter. Ett band som lät fansen själva bestämma värdet av sin förra skiva var Radiohead.
  • Soppa. Moneybrother släppte en soppa samtidigt som han gav ut sin förra skiva.
  • Aktuell bok. ”Free: The future of a radical price” av Chris Anderson.

Nöjesindustrin måste lära sig att hantera Gratis-trenden.

På Gång tar hjälp av en ny uppmärksammad bok för att se framtiden för musik-, film- och tv-branschen.

Annons

Gratis är gott, och Gratis förändrar allt.

För de som nu tjänar pengar på att ta betalt för det som blir gratis – filmproducenter, skivbolag, tidningsägare – är det dåliga nyheter, men enligt Chris Andersons högaktuella bok ”Free: The future of a radical price” är det en verklighet som likt en skenande kreaturshord är ostoppbar.

”Free: The future of a radical price” behandlar hela samhällsekonomin, men här koncentrerar vi oss på den del som påverkas mest av Gratis (eller Free på originalspråk): nöjesindustrin och media.

Förutsättningen för Gratis är nätet och att kostnaden för digital lagring och bandbredd närmar sig noll kronor. 1961 kostade en transistor tio dollar. Motsvarande i dag är 0,000055 cent. Allting går att kopiera. Allting finns tillgängligt.

”Förr eller senare kommer alla inom den digitala marknaden finna att de konkurrerar med Gratis”, skriver Chris Anderson, till vardags chef på tidskriften Wired, som gjorde sig känd med boken ”The Long tail” om hur försäljning via nätet har öppnat upp en marknad för nischprodukter.

Skivbranschen var de som stod i frontlinjen för att ta emot Gratis-anfallet. Låtar är snabba, enkla och lätta att kopiera och sprida digitalt (till skillnad från tyngre filmer, som har fått vänta på snabbare bredbandsuppkoppling).

Från illegal nedladdning till gratistjänsten Spotify, där musik strömmas via nätet, har utvecklingen gått åt samma håll: mot Gratis.

– Musiken är redan där, säger Chris Anderson i en intervju med London Times. Vi behöver inte gissa dess framtid eftersom vi redan kan se den.

Han för ett resonemang som går ut på att musikindustrin lever och mår väl; offret för Gratis är skivindustrin, som nu går mot sin död. Artisterna kan tjäna pengar på konserter, merchandise, sponsorer med mera, och musiken blir bara en marknadsföring som de kan omsätta i riktiga pengar på andra plan.

Som Warner Musics styrelseordförande Edgar Brontman har uttryckt saken:

– Musikindustrin växer, skivindustrin gör det inte.

Datorspel och onlinevärldar som Second Life anger Chris Anderson som exempel på gratisprodukter som tjänar pengar på andra intäktsmodeller. I onlinevärldar kan man sälja virtuell mark, det vill säga alla får vara där gratis, men för att ha sin privata egendom får man betala för sig. I de onlinevärldar som byggs upp, såsom den för barn populära Club Penguin, krävs det riktiga pengar för att köpa digitala varor. Alla får vara med gratis och leka, men de roligaste leksakerna kostar pengar. Reklam står också för en stor del av den tänkta kakan när betalat blir Gratis.

Ett av de hittills mest lyckade gratisexemplen är bandet Radioheads skiva ”In rainbows” som lades ut på nätet. Fansen fick betala vad de tyckte att musiken var värld, med ett genomsnitt på sex dollar. Anderson visar dock med siffror att gratisversionen på nätet inte har hindrat cd-skivan från att bli en försäljningsframgång.

Men någonstans ifrån ska pengarna komma. Gratisluncher existerar inte, som bekant.

Tricket för att överleva är att erbjuda Gratis och samtidigt ta betalt för någonting nytt. Exempel: Musik blir gratis att lyssna på, men den unika upplevelsen som en konsert innebär blir dyrare. En vanlig film kan laddas ner till datorn, men för att få 3D-versionen måste man besöka biografen. Chris Anderson jämför med hur Gilette säljer rakhyvlar billigt för att sedan ta saftigt betalt för rakbladen.

Fåtalet ska också finansiera majoritetens Gratis. Som i fallet Spotify, där det finns en premiumversion som är lite bättre och utan reklam. För välbärgade personer är en hundralapp i månaden inte mycket för att slippa reklam, och denna minoritet betalar därmed för snyltarnas musikaliska gratisätande. När en version lanseras för mobiltelefoner blir det endast för premiumkunderna.

Idéerna i ”Free: The future of a radical price” har mötts av stor kritik, bland annat av författaren Malcolm Gladwell (som skrivit ”Blink” och ”Outliers”) som i en rejäl sågning av boken pekar ut läckorna i det teoretiska fuskbygget.

Den alternativa finansiering som ska bereda väg för Gratis anses vara orealistisk och baserad på glädjekalkyler.

En av de mer underhållande följderna av Gratis-filosofin är hur artisten Moneybrother parallellt med sin skiva lanserade en soppa. Frågan är om det är ett uppriktigt försök till en sidoinkomst, eller en ironisk grimas åt hur artister numera förväntas ge upp det som tidigare var basen för deras ekonomi.

Hur det än förhåller sig med realismen i ”Free: The future of a radical price”, måste nöjes- och medieindustrin anpassa sig till en verklighet där betalningsviljan sjunker drastiskt. Ta bara den här artikeln. Läser du den i en betalad tidning, eller gratis på webben?

Mer läsning

Annons