Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inget mirakel i vilda Viskan

/
  • Melodramatiskt i vilda Viskan med Rolf Lassgård och Lia Boysen som olycksdrabbade paret Bjarne och Malin.   Foto: Dan Jåma

Annons

Den här filmen manar fram ett stråk av norrländsk vilda västern-stämning. Två fientliga män, lika tjurskalligt envisa, möts mitt på en långbro över älven. Vid ena stranden ligger en trähuslänga i långt gånget förfall, vid andra stranden en solgult stilig villa.

Men det där med klass mot klass är inget som betonas i ”Miraklet vid Viskan”. Det som betonas är landsbygden. Där enbart primitiva krafter och drifter tycks bo. Vrede inte minst. Och gudstro (bygden är nämligen till på köpet frireligiös). Man har svårt att tro att vi faktiskt befinner oss i nutid.

Berättelsen handlar om Bjarne (Rolf Lassgård) som bor på ruckelsidan av älven. Han sköter sin rika svärfars (Ingvar Hirdwall) flyttfirma men drömmer om att investera i en plogbil och göra sig en förmögenhet när vintern kommer och snön faller som manna från himlen. Om svärfar bara kunde göra sig besväret att skriva under lånet.

Svärfadern är alltså antagonisten. Norrlänningen Bjarnes raseri riktar sig inte mot överheten eller Stockholmsjävlar utan bara tvärs över vattnet. Och Bjarne själv är om sanningen ska fram en obotlig slarver. Räkningarna läggs på hög. Skuldfällan slår igen som i tv-programmen. Men värsta eländet är att Bjarnes älskade, levnadsglada hustru (Lia Boysen) blir påkörd och hamnar i rullstol.

”Miraklet i Viskan” är någon sorts vagt galghumoristiskt kärleks- och familjedrama där byborna genomgående porträtteras ömsint och förstående. Såna tokar, liksom. Landskapet skildras lika sorgset vackert. Filmfotot är i ögonblick hänförande. När ljusen glimmar längs älvbron i sommarskymningen, när prismorna i en kristallkrona glöder röda när Norrlandsnattåget rusar förbi tätt utanför fönstret.

Inspelningen har gjorts på plats i byn Viskan, vid Ljungan i Medelpad, och i Älvsbyn i Norrbotten. Det är en plats som nu får bli sedd. Men vill platsen bli sedd så här? Som ett ställe för buskiskaraktärer. Som ett ställe där folk lägrar bibliotekarien i bokbussen istället för läser.

Filmer som utspelar sig utanför staden ska inte behöva avkrävas att diskutera landsbygdsproblem. Men just den här gör verkligen inga mirakler för bygden.

”Miraklet i Viskan” är ganska träig och genererar inte heller några framstående skådespelarinsatser även om Gävles stolthet Rolf Lassgård fått i princip gränslöst manöverutrymme. Undantaget är Evelina Alexandersson. Hon spelar familjens tonåriga dotter och tränger märkvärdigt igenom.

Mer läsning

Annons