Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Som kvinna innebär det frihet att ta plats

/
  • Claire Wikholm ansågs

Annons

Som kvinna får man ofta höra att man ska ta plats. I all välmening så klart. Den som säger det vill att man ska våga synas, höja sin röst, inte skuffas undan. Jag säger det själv ofta till unga tjejer jag träffar på spelningar och på mina rapworkshops; ta plats med hela din kropp och ditt väsen. Jag gör det för att jag vet att det är härligt att våga, det innebär frihet att släppa loss och ta plats som kvinna. Våra traditionella könsroller säger något annat; smält in, gör dig liten, var till lags. Därför är det bra att lära sig att inte hålla tillbaka den styrka vi alla har inom oss.

Men det finns också hinder man ställs emot när man som kvinna tar plats. Dels är utrymmet för att göra bort sig som kvinna och offentlig, litet. Du hyllas på vägen upp men om du misslyckas blir fallet hårt och skoningslöst. Att synas som kvinna innebär också att man får utstå hat och trakasserier. Klä dig gärna sexigt men inte slampigt, var gärna rolig och charmig men inte jobbig. Claire Wikholm är ju ett lysande exempel på det senare, när hon i årets upplaga av "Stjärnorna på slottet" gång på gång ”förstörde stämningen” för att hon påpekade att männen tog mycket mer plats än kvinnorna i programmet. Detta trots att det för första gången i programmets historia var tre kvinnor och två män med, en satsning från kanalens sida eftersom det under programmets tidigare nio säsonger alltid varit tvärtom. Många satt nog hemma i tv-soffan och skruvade på sig, var hon inte lite väl tjatig den där Claire som höll på att babbla om att killarna tog mer plats. Ironiskt nog visade det sig att hon hade rätt. Gendertime, en app som mäter hur ofta män och kvinnor hörs i till exempel media, räknade ut att männen i programmet fick mer genomsnittlig taltid än kvinnorna (478 sek per kvinna respektive 681 sek per man). 1-0 till Claire Wikholm!

Jag har en gång fått ett ovärderligt tips från min vän Stina när jag själv känner att jag syns och hörs för mycket. Hon har sagt att jag ska tänka att jag gör det här för alla kvinnor. Att förflytta fokus från sin egen stolthet eller rädsla till att det man gör betyder något mer, något större. Jag fungerar då mer som en spegel eller projektionsyta för de kvinnor som också drömmer om att göra det jag gör, ta plats, höras och synas. Kanske kan det stärka dem att själva våga höja rösten på jobbet eller hävda sin rätt på skolan eller i sin egen familj.

Det är också så typiskt att just kvinnor, som i allmänhet hörs minst runt om i världen (källa:livet), är de som oroar sig för att de tar för mycket plats. Som äldre damer vars hela aura skriker; "Nä inte ska väl lilla jag…" Jo det är exakt det du ska, speak up! Du har saker att säga, att berätta, vi vill höra!

Å andra sidan så passar det inte alla att ta plats. Vissa kanske skulle må bättre av att få plats, men det kräver ju att nån annan backar och ger plats. En dans helt enkelt, där vissa som alltid syns och hörs kunde trippa bakåt några steg och de som gömde sig i hörnen gavs utrymme till ett eget solo.

Mer läsning

Annons