Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Afrikanska färgstarka rytmer

/

Fatoumata Diawara är malier, född i Elfenbenskusten, boende i Frankrike, dit hon flydde under en dramatisk polisjakt sedan hennes familj försökt gifta bort henne mot hennes vilja, och därmed försökt tvinga henne att sluta som skådespelerska.

Annons

Det var efter det som hon plockade upp gitarren. Hennes musik bär hela hennes dramatiska historia inom sig.

Och den har alla de här rytmerna, lager på lager av olika rytmer som spelas samtidigt. Till en början är det på ett sätt ganska försiktiga rytmer, inte som till exempel Fela Kutis rytmer, som är som pansarvagnar, utan snälla rytmer. Men extremt envetna. Det är som en lång massage. En massage med mineralvatten, eftersom det bubblar hela tiden. Eller kanske snarare massage med champagne, eftersom det inte dröjer länge innan det börjar bubbla inne i kroppen också.

Fatoumata ler hela tiden medan hon spelar. Förutom när hon tittar ut mot oss i publiken, då ser hon barsk ut.

Antagligen för att hon har svårt att få syn på oss i mörkret på teatern. Så där i början kanske hon undrar om vi är där över huvud taget. Vi sitter ju mest bara där.

När hon till slut fått syn på oss tar hon av sig skorna och dansar av sig turbanen. Hon visar oss hur vi ska göra.

Vi ska klappa, dansa och sjunga med. Från och med den stunden blir stämningen högre. Och massagen hårdare. Gradvis skruvas vi fast i ett skruvstäd av västafrikansk funk och Fatoumata Diawara tar av sig gitarren och dansar.

Hon sjunger, laidback men med en hur tydlig stämma som helst, om alla dem som har dött på haven på väg till Europa, om dem som omskurits och om alla dem som tvingats in i äktenskap, men hon sjunger också om de första kvinnorna som började sjunga i Mali, och det är ändå det som väger över. Och hon dansar. Och vi dansar.

Mer läsning

Annons