Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Baskery

/
  • Lillasyster Sunniva sjunger och spelar gitarr i syskonbandet Baskery. Lördagkvällen på Spegeln var inte en av deras bästa, tycker På gångs recensent.

Baskery, Spegeln, Lördag 11 oktober

Annons

Jag ska säga det direkt, jag gillar verkligen Baskery. Countrypunkbandet som består av de tre systrarna Bondesson är ute på turné och inleder sin resa i Norrland på Spegeln. Efter Gävle väntar småorter som Åsele, Dorotea och Storuman. Jag vet inte hur många fans de har där, men frågan är om det inte kommer mer publik då för den här kvällen är det riktigt glest i bänkraderna. Kanske beror det på att spelningen krockar med en fotbollslandskamp eller så har Gävleborna lyssnat sig trötta på Baskery. De spelade ju på Konserthuset så sent som i mars i år och på countryfestivalen i Furuvik i somras.

Ikväll är inte heller de så skönt stämsjungande systrarnas bästa kväll. Sunniva är förkyld och har problem med rösten, Greta tycker att hon glider av sin stol och Stella håller några nervösa mellansnack.

Men det låter absolut inte dåligt. Det kan det inte göra med så bra musiker och samtidigt ett gäng väldigt starka låtar, från den lite lugnare "Harsh" till punkigt fartiga och samtidigt monotona "Our town" och "Why don´t you".

Den största behållningen är Gretas distade banjoriff, som i hiten "One horse down". Det är inte många instrument man kan spela en och samma ton 50 gånger i rad på och det ändå låter hur coolt som helst.

Innan Baskery spelar fyramannabandet Isobel and november. De äntrar scenen till gamla swingjazztoner, men brakar direkt loss med stenhårt distad gitarr och psykedelisk orgel. De här killarna kan verkligen lira och den höga ljudnivån får luften att fullkomligt vibrera. Sångarens röst påminner om Christian Kjellvanders och det är inget negativt.

Mer läsning

Annons