Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brian Eno

/

Annons

Han är ju en konstant gränsöverskridare, Brian Eno. Utan hans experimentlusta och okonventionella inspelningsmetoder hade världen fått klara sig utan mästerverk av Bowie, Talking Heads och U2. Men för varje megaartist Eno jobbar med gör han ett antal obskyra experiment långt från rampljuset. Samarbetet med poeten Rick Holland på ”Drums between the bells” är dagens experiment. Ett antal personer, däribland Eno själv, reciterar Hollands poesi medan monotona electroljudlandskap bubblar och rör om i den underliggande grytan. Är det högpresterande muzak för nutidsstressade arbetare? Är det en tidskrävande ljudinstallation som kräver totalt fokus på den talade poesin? Är det hypnotiska godnattsagor som söver dig på fem minuter?

Enos nyaste experiment är allt detta, gränser suddas ut och att kategorisera hans album är aldrig självklart. Det är en snårig upptäcktsfärd som till sist belönar dig.

Erik Süss

Mer läsning

Annons