Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brittiskt mörker som maler

/

Det är inte många som blir kvar i Gasklockan när Opeth drar igång, men de som stannar får uppleva brittiskt mörker med fler toner än svartaste svart.

Annons

Trion som utgörs av den sjungande gitarristen Patrick Walker och trummisen Christian Leitch (bägge tidigare medlemmar i Warning) samt basisten William Spong står för ett av festivalens lugnaste inslag, men med det inte sagt att bandet saknar kraft. Tyngd må inte vara deras främsta fokus, men det ligger konstant ett tjockt täcke över de långsamt malande melodierna. En härdad lyssnare sammanfattar det sköra uttrycket i musiken som emo-doom, en ganska talande genrebeteckning. Det går även att härleda det hypnotiskt repetitiva riffandet till postrock som Mogwai och Explosions In The Sky, med skillnaden att det finns ett synligare lager av välplacerad smuts över 40 Watt Suns vackra kompositioner.

Intressant är att låtarna bygger på basen som leadinstrument med gitarren som stadigt komp. Walkers sång är till en början lite skakig, men när han uppfattat publikresponsen och blivit bekväm kommer rösten snabbt i form. Någon show i ordets livligare betydelse är det aldrig tal om, herrarna framför sin repertoar enligt bästa förmåga och där stannar det. Det behövs inget mer, musiken fyller huvudet på egen hand och övriga intryck vore överflödiga.

David Jannati

Mer läsning

Annons