Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En helkväll med vänskapligt kaos

/
  • skoningslöst tempo. När rampljuset tas över av Vulture Mob står ett ärligt och rakt old school-stuk i centrum, präglad av ihärdigt vrålande och ett ofta skoningslöst tempo.

En kväll då många kommit för att härja sig medvetslösa är det kul att man vågar öppna arrangemanget med ett emoband.

Annons

Driven By Greed har med den nya basisten Thomas Österberg och stand in-trummisen Daniel Johansson ett par livliga scenpersonligheter att utvinna extra energi ur och punkkärnan i kvartettens melodiösa uttryck har aldrig varit tydligare. När rampljuset tas över av Vulture Mob står ett ärligt och rakt old school-stuk i centrum, präglad av ihärdigt vrålande och ett ofta skoningslöst tempo. Trasiga sladdar orsakar en trist paus efter bara ett par låtar, men när allt är på banan igen tänder åhörarskaran till och golvet börjar vakna till liv.

En del rörelse är det i lokalen även när Elapse visar upp den köttigaste sidan av hardcore, med trögflytande låtar späckade med hårda breakdowns bjuder de upp till dans. Kvällens minsta besökare, en grabb i dagisåldern, blir så inspirerad att han drar av tre stage dives på raken. Bandet har för övrigt en intressant viktfördelning med tre kolosser och två killar som skulle kunna vara de andras frukost.

Allt det som föregått Agent Attitude känns som uppvärmning efter att sångaren utmanat publiken att bevisa att regionen har Sveriges bästa hardcorescen. Kroppar regnar från scenkanten och svetten yr i det vänskapliga kaos som uppstår. Någon kastar in en gammal mc-hjälm som färdas från skalle till skalle medan det punkiga öset piskar upp stämningen. En härligt lökig avslutning blir det också med ett alldeles för långt Metallica-outro.

När man först klev in på Kungen och lade märke till Guiltys vansinnigt snygga t-shirts väcktes rädslan för att de skulle visa sig vara för kassa för att man rakryggat skulle kunna investera i godsakerna. Några timmar senare görs ett stolt inköp av såväl tröja som EP. Vokalistens råa och säregna röst skänker en extra dimension till gruppens crossover mellan den tyngsta hardcorepunken och den elakaste sortens thrash metal. Att inslaget av metal är så väl hanterat med stiliga gitarrsolon och tight trumspel gör Guilty sällsynt delikat.

Publiken har hunnit bli ganska medtagen till dess att Anchor inleder festivalens slutfas. Bandet avnjuts därför mer med öronen än resten av kroppen, vilket fungerar fint då gruppen är den av kvällens akter som erbjuder mest innehållsrika låtstrukturer. Killarna öser dock så intensivt uppe på scenen att det krävs respons från publiksidan och med sina sista krafter kastar sig de modiga från vägg till vägg. Trots att Anchor så sent som under gårdagen varit inblandade i en bilolycka komplett med sjukhusbesök ägnas mellansnacket åt Kungen, med uppmaningar om att kämpa vidare för rätten till lokalen. Ett budskap som borde träffa hos alla som följt rapporteringen kring huset i lokalpressen.

Mer läsning

Annons