Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flopp-pop

/

Scenariot lyder som följande: Jag är Idol-Kishti som sitter parkerad vid ett jurybord och ser sådär bedrövligt självgod ut. Lauren Harris släntrar in i rummet med ett stort leende, jag frågar henne vad hon ska sjunga.

Annons

"Rockballaden ”Get over it” som jag har skrivit tillsammans med mitt band", svarar hon.

Jag ler falskt och säger varsågod till den tjugotreåriga jäntan medan mina skinntorra fingrar vilar mot hakan. Den engelskbördiga sångerskan gör sitt bästa. När hon sjungit färdigt stirrar jag bara stint på henne med mina små grisögon och säger att hon ska fortsätta med den låt hon övat in som låter allra minst som den hon nyss framfört.

Mitt under prestationen reser jag mig hastigt upp, sliter av rödlocksperuken från min överdimensionerade skalle och vrålar.

"Din röst är platt och helt i brist av omfång, kan du ens skifta mellan fler än två tonarter? Vad får dig att tro att världen behöver en andraklassens Avril Lavigne i pubmiljö? Att din farsa heter Steve och spelar bas i Iron Maiden betyder inte ett skit! Förgås i eld, o du musikbranschens bastardavskräde, I ELD!"

Mer läsning

Annons