Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Florence Valentin

/
  • BRA. Florence Valentin har kanske gjort årets bästa skiva, tycker På Gångs recensent Kristian Ekenberg.

Florence Valentin
"Spring Ricco"
(Startracks)

Annons

Florence Valentin låter som sneakerssnorungar som snor din öl på en fest. Love Antells texter stirrar samtiden i vitögat, sett från ungdomsgängen som hänger utanför McDonalds.

Det är ett perspektiv mellan barnets och den vuxnes, betraktande och beskrivande en svårbegriplig värld.

Antells texter tävlar med Katarina Sandström i aktualitet. Jörg Haiders dödskrasch (”hans Rolex håller / resten blir kol”), polska Martin Timell-kloners villaslavande, dödsmisshandeln på Kungsholmen i titellåten ”Spring Ricco” (”spring allt du kan Ricco / det är det här dom har väntat på / nu ramlar du snart / dom slutar aldrig slå”).

Författaren Finn Zetterholm skriver i det medföljande pressmaterialet att Love Antell ”inte tycker en massa, han beskriver”. Men är inte de detaljer som man väljer att skildra i sig en kommentar?

Rent musikaliskt påminner Florence Valentin om Broder Daniel på så sätt att en enkel, inte särskilt märkvärdig musik, ger en skrovlig och nerkissad grafittivägg att spraya texterna mot. De nio låtarna susar förbi snabbt som ett tunnelbanetåg.

För den som vill få en inblick i ungdomshjärnorna i Sverige år 2009 är ”Spring Ricco” obligatorisk lyssning. Jonathan Johansson har fått konkurrens om Grammisen för årets svenska skiva.

En textförfattares stora utmaning, det som skiljer mästarna från dilletanterna, är hur kärleken hanteras. Love Antell klarar mästarprovet: ”Du är mer värd än asfalt och snöblandat regn / du är värd mer än mängden i morgonrusningen / det krossar mitt hjärta när vi krossar porslin / i kväll vill jag vara vän med dej”.

Mer läsning

Annons