Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävleduon gick till final

/
  • egna tolkningar. Gävleduon The Deer Tracks hann även med att ha sitt releaseparty under samma kväll som de spelade på Cityfesten. Här är Jimmy Jönsson som var en av artisterna som fick tolka duons alster på releasefesten.

The Deer Tracks Stora Scenen, Cityfesten, Gävle 9 augusti.

Annons

Medlemmarna i Gävles mest aktuella duo, The Deer Tracks, har inte helt oväntat många järn i elden. Under Cityfestens sista kväll hann nämligen Elin Lindfors och David Lehnberg både med att närvara under sin releasefest på Spegeln och att avsluta hela festivalen på stora scenen. Debutalbumet heter ”Aurora” och fanns att köpa både på Spegeln och vid scenen direkt efter konserten senare på kvällen.

På releasefesten medverkar inte The Deer Tracks mer än att de pratar lite emellan det andra som händer. Några av deras vänner har ställt ut tavlor och skulpturer inspirerade av musiken medan några, bl.a. Adora Eye, uppträder med egna versioner av bandets låtar. Inramningen passar dem perfekt och den lugna stämningen är en välbehövlig kontrast till vad som pågår i staden utanför oss.

Så småningom blir det också dags för The Deer Tracks att själva ge sig ut i Cityfestnatten för att med sin konsert avsluta hela spektaklet. Det gör de på ett vackert sätt. Vackert är förresten ett ord som bra beskriver deras musik men också hela deras framförande och uttryck. Deras lågmälda lugna pop klär natten bra, men det finns givetvis störningsmoment.

Ibland är musiken nämligen så lågmäld att musik från öltält, karuseller och liknande tyvärr hörs i bakgrunden och den röriga festivalstämningen gör sig påmind. Karusellproblemet visar sig bli återkommande under konserten, som var minst lika proffsig som Kleerups tidigare, även om den inte engagerade riktigt lika mycket människor.

Elin Lindfors plockar hela tiden upp nya instrument från golvet: leksakssyntar, en triangel och till sist även en stråke som hon spelar gitarr med. Och plötsligt är spelningen slut. Det känns vackert och underligt på samma gång.

Förmodligen hade den här typen av konsert vunnit en del på lite mer koncentration från besökarna än de inatt tillsammans kunde, eller ville, åstadkomma.

 

Magnus Mjöhagen

 

Mer läsning

Annons