Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glen Campbell

/

Annons

Campbells version av Jimmy Webbs "Wichita Lineman" är fortfarande en av de största melankoliska sångerna jag vet. Den är inspelad under The Beatles tidsera. Därför blir jag förvånad över att Campbell, som spelat gästgitarr på hits av Elvis, Sinatra, The Beach Boys, Simon & Garfunkel med flera, fortfarande låter så fräsch i sin sång efter så många år. Och de nya sångerna är fortfarande tidlösa med det där snygga evergreensoundet bestående av krispiga popcountrygitarrer som bäddas in av storvulna stråkpartier. Han är inte ensam – en imponerande lista av stjärnor gästar: Chris Isaak, Billy Corgan från The Smashing Pumpkins, Princesidekicken Wendy, hela The Dandy Warhols... Korta, småskumma interludium som "Wild And Waste" samsas med klassisk Campbellsvärta i fyrfärg som i driviga "Any Trouble" och rockiga "Strong".

Det här är Alzheimersjuke Campbells sista album och avslutande "There Is No Me... Without You" är en George Harrisonpastisch så fulländad att den fick mig att gråta.

Campbells sorti som skivartist kan vara den värdigaste jag hört.

Årets vackraste skritt in i solnedgången.

Erik Süss

Mer läsning

Annons