Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jay-Jay Johansson

/

Jay-Jay Johansson
”Self Portrait”
(Virgin/EMI)

Annons

De mörkaste textförfattarna med framgång har ofta ett stråk av bisarr humor som gör en fullängdare till en njutning: Nick Cave, Lenny Cohen, ja till och med Thom Yorke är stundtals skitroliga. Jay-Jay Johanssons mörker är däremot kompakt och blir därför, med lounge-stuk- trummor anno 1995, ganska enahanda. I Frankrike har han tagits emot med öppen famn tidigare, och tongångarna är mollmelodiskt franska. Men det är alldeles för snyggt trots omslaget där Johansson poserar med herointunna armar. Det är en sorglig bild av ett album som kunde lyft om det känts lika kärvt som texterna.

 

 

Mer läsning

Annons