Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kristian Anttila

/

Annons

En kompis till Kristian Anttila tyckte att han var helt störd i huvudet när han berättade vad hans nya album skulle heta. Riktigt så långt ska inte jag gå, men hela konceptet och inramningen känns smörig, sliskig och fruktansvärt tråkig. Att man sen får upp helt andra träffar på CDON när man söker på den här skivan är också ett tecken på att valet av namn kanske inte var klockrent…

Anttila sjunger om gamla flickvänner. Ibland gör han det bra, men oftast låter han som en tillgjord Mauro Scocco eller något ännu tråkigare. Vad har han för dialekt egentligen? En del melodier är förvirrande lika några från samtida artister som Familjen och Jonas Game. Det känns lite knepigt. Och varför är avslutande ”Amanda” sjutton minuter lång? Är det för att skivan aldrig ska ta slut?

Även om det känns som en evighet tar den till sist slut. Jag lämnar de svenska tjejerna där.

Magnus Mjöhagen

Mer läsning

Annons