Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lenny Kravitz

/

Lenny Kravitz

"Black and white America"

(Warner)

Annons

Varför, varför kunde Mr Kravitz inte ha en dos sund självkritik och slänga fem av sexton låtar på soptippen? Då hade Black And White America kunnat vara ett elva låtar hyfsat album. Istället får vi höra lama försök till sexig Barry White-funk, stela varianter av Prince-minimalism samt katastrofal Miami-calypsopop som skulle få Gloria Estefan att tugga sönder sina nymanikyrerade naglar. Nä, hade Kravitz koncentrerat sig på låtar med riktigt tungt funkrockssväng som i "Come on get it" eller synkoperat pianodriv som i "Push" så hade han nästan tangerat albumen från sin storhetstid under tidigt 90-tal. Det är där Kravitz briljerar, det är där han hittar sin egen ton och får till det rätta anslaget. Som det är nu är det på tok för mycket tomma parenteser och skräp.

Erik Süss

Mer läsning

Annons