Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mariah och Sarah glittrar mest i år

/

När Carola är borta dansar råttorna på bordet. Många svenska artister konkurrerar om årets julskiva medan Carola vilar på sina lagrar.

Efter veckors intensivlyssnande, höga förhoppningar (som grusats), låga förhoppningar (som antigrusats) och en hel del hjälp av ett gäng barns lyssnande på årets julskivor, kan följande slutsatser dras: ”Stilla Natt” eller ”Silent Night” är överrepresenterade, sex av det dussin artister som På Gång recenserar sjunger den. Tvåa är ”Betlehems stjärna” eller ”Gläns över sjö och strand” som fem svenska artister gör.

Annons

* Där sticker Tommy Nilssons ömsinta version ut. Hans julskiva känns väldigt eftertänksam, väldigt kontemplerande. Han lämnar sin tjurbrunstsång hemma och det vinner han många poäng på. Att han dessutom skrivit tre nya låtar själv och gör den udda ”Knalle Juls Vals” av Evert Taube gör den här väldigt rootsiga julskivan till en angenäm överraskning.

* Linda Lampenius album hade en lugnande inverkan på barnen. Även hennes version av ”Betlehems stjärna” är bra. Hennes violin leker ömsint sakralt med Ulf Wakenius gitarr och Nils Landgrens trombon, en kör och en stråkkvartett gör att Lampenius, som varvar klassiska svenska julpärlor med utländska som ”Away in a manger” och klassiska musikstycken, skapar en julottekyrklig upplevelse på rätt sätt.

* Tyvärr hade Sandvikenhjältinnan Malena Ernman en väldigt negativ inverkan på barnen. Hennes operaversion av ”Santa Lucia” fick barnen att skrika ”Stäng av!” och hade de haft en het grötkastrull att tömma över mig hade de gjort det. Sången blir tekniskt bombastisk och den där rätta julkänslan infinner sig aldrig på hennes julskiva, den är högljudd på fel sätt, helt enkelt.

* Sedan har vi hela uppbådet med nutida schlagerartister som klämmer ur sig julplattor. Måns Zelmerlöf försöker göra ett Sinatra-crooner-storbandsalbum, men det där storbandet låter helt sönderdigitaliserat. Det låter så platt, det är Radio Rixkomprimeringar över hela tillställningen. Björn Skifs, Pernilla Andersson och Pauline gästar, och just Paulines och Måns version av ”All I want for Christmas is you” kan nog få Mariah Carey att utdela en våldsam spark mot Måns julgranskulor. Eller mandelnötter, eller vad man nu väljer att kalla familjejuvelerna för i jultid.

* Trion Sanna, Shirley och Sonja klämmer ur sig sitt andra julalbum, denna gång med svenska texter. Sonja Aldéns versioner av ”Pie Jesu” och den dramatiska ”Maria” sticker ut ordentligt, och när trion sjunger trestämmigt i sånger som ”Jul, jul, strålande jul” och ”Så mörk är natten i midvintertid” är det decembervackert.

* Allra mest sticker Sarah Dawn Finer ut av schlager- artisterna. Hon verkar ha gjort en platta efter helt eget huvud. Anslaget är småjazzigt och en rad oväntade val gör det här till årets utropstecken i julskivedjungeln. Vad sägs om en långsam version av Ron Sexsmiths ”Maybe this Christmas”? Eller Joni Mitchells ”The River”, eller den största överraskningen: ”Sometimes it snows in April”, skriven av Prince! De här udda fåglarna varvas med mer traditionella låtar som ”The Christmas song” och ”Have yourself a merry little Christmas” – riktigt bra.

* Där Zelmerlöfs croonerröst går bet så gör inte allas vår Christer Sjögren det. Hans stämma är lika självklar till julmusik som den röda mulen är för Rudolf. Elisabeth Andreasson gästar på ”Julen är här” och på ”Go, tell it on the mountain” får Sjögren till det med mäktig röst.

* The Refreshments gör en samling av sina båda julalbum och adderar fem nyinspelade låtar i stället för att ge ut det nya materialet (där ”Christmas wishes” med sin önskan om en bättre värld är bäst) på en cd-singel. Det här är inte dåligt, kidsen gillar deras rock’n’rolljullåtar, men det känns som om det bara handlar om att casha in pengar under julturnén tyvärr. Fansen har ju redan sjutton av de här sångerna.

* Kidsen diggar även The Playtones rock’n’rolljulskiva där årets jullåtstitel återfinns: ”Fira jul på fyra hjul”. I konkurrens med The Refreshments känns det här roligt och fräscht och hade inte raggarna ställt in sina vrålåk över vintern hade det har varit soundtracket på bilstereon.

Och nu utanför landets gränser:

* Jag hade enorma förväntningar på Annie Lennox (Eurythmics). Men hennes engelska julstandards blir bara kolakletigt jobbiga. Hennes egenskrivna avslutningslåt ”Universal child” borde ha fått vara ledstjärnan på det här oinspirerade julalbumet. Den är så mycket bättre än hennes versioner av ”First Noel” och ”Silent night”.

* Något som jag trodde kunde vara lika bra som Aimee Manns platta för några jular sedan var Shelby Lynnes. Amerikanskans countryversioner av jullåtar är riktigt bra, hon låter lite som en stygg flicka som inte förväntar sig några presenter. Till Aimee Manns höjder når hon inte, men det är inte långt ifrån. Ni som gillar soulig country har ändå en fin stund med Lynne här.

* Och så avslutar vi med Mariah Carey. Hennes ”Merry Christmas” från -94 sålde i otroliga 12 miljoner ex. Hennes återkomst går inte av för hackor heller. Hon lyckas väva in känslan av Disneyjul, kyrkorespekt, hiphop, glöggparty och Phil Spector på ett självklart sätt. Fyra egenskrivna jullåtar, en del klassiker i skinande Technicolorformat och en nyinspelning av 90-talets största julhit, låten som Phil Spector önskar att han skrivit: ”All I want for Christmas is you”, nu i ännu juligare version. Hennes album är bjällror, snökristaller, röda paket och allt annat som hör julen till.

Tjejerna gjorde de bästa julskivorna i år, word!

Mer läsning

Annons