Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Markus Krunegård

/
  • Begåvat. Markus Krunegårds inledning på Slick City i torsdags är nästintill genial.

Markus Krunegård Slick City,
Gävle 2 oktober

Annons

Markus Krunegård inleder höstturnén med sin första Gävlespelning i eget namn. Efter Laaksos spelning på Kåren i december har karlen hållit sig borta från stan, men nu är han alltså tillbaka. Tack och lov, kanske man kan säga, för den här spelningen var nog vad många Gävlebor behövde mitt i höstrusket.

Mina förutfattade meningar om att det bara är 19-åriga tjejer (och jag) som gillar Markus Krunegård visar sig inte stämma alls då jag i lokalen ser några lyckliga män över 30.

Att han och bandet inleder med ”Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp” är mer än klockrent, det är nästintill genialt. Med andra ord sätts ribban högt, dessvärre sjunker tempot något efter de två–tre första låtarna för att sedan tas upp igen i slutet med hiten ”Jag är en vampyr”.

Livekänslan är påtaglig – verser slarvas bort och trummisen hyllas med en spontan peppramsa.

Man vill gärna nämna låtar, då en av Markus största tillgångar är just att han är en så bra låtskrivare. Hans låtar gör sig ännu bättre live än på skiva, bland annat tidigare nämnda men speciellt den underbara versionen av ”Maria & jag” som måste vara något av det bästa som framförts i Heartbreaks källare. Vi får till och med höra en ny låt! Den sticker ut ganska mycket men bådar gott för en eventuell framtida skiva.

Mellansnacket tar inte lika stor plats som det brukar när man har med Markus (som ju alltid har saker att säga) att göra. Kanske beror det på att texterna talar så pass mycket för sig själva. Han nämner att det är turnépremiär men verkar inte överdrivet exalterad över det.

Markus & co ger tyvärr bara ett extranummer, ”Ibland gör man rätt, ibland gör man fel”. Varför inte bjuda på någon Hets-låt? Eller ännu bättre: varför inte komma tillbaka en gång till och spela ”Stjärnfallet”? Låtlistan kändes lite hackig, men tillsammans med det som alltid för starka ljudet och att spelningen var lite kort är den det enda värt att klaga på. Applåd.

Magnus Mjöhagen

Mer läsning

Annons