Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

MUSIK: Uje Brandelius gör igenkänningspop som skiner som solen

/
  • Uje Brandelius gör pop som skiner som solen utan att romantisera eller vara svår, tycker Sigrid Ejemar.

Annons

Uje Brandelius är mest känd i trakten som uppvuxen i Gävle, mest känd i Sverige som frontmannen i bandet Doktor Kosmos men tar nu plats som soloartist. Så nära förknippad med bandet är det svårt att inte lyssna efter de spår som blir kvar. Det som på 90-talet hade varit politiska texter, framfusiga och påträngande, får här ta form i det vardagliga, i konturerna av vanligt liv. Brandelius berättar uttömmande om familjeliv, om att handla mat, om att vara förälder, om att göra de saker vi alla måste. Vartenda ord är detaljer som vem som helst kan känna igen, händelser som utspelar sig i en miljö så precist uppmålad att den känns skrämmande nära ens egen. Brandelius själv sammanfattar det bäst med meningen ”…man kanske bara är så länge man gör”. Och visst stämmer det, när vardagen är full av att göra saker så glömmer man kanske bort vem man är utan att fylla kalendrar till brädden. "Spring, Uje, spring” är pop med fart, pop som skiner som solen utan att romantisera eller vara svår. Det är pop så allvarlig att den blir det roligaste jag hört på länge. Ett album fyllt till kanten med livfullt blås och rytmiska trummor, som förgyller det simplaste helt utan fluff i kanten. Det är en bit från Doktor Kosmos, men minst lika bra på sitt lite udda sätt. Brandelius bevisar att pop inte bara behöver vara text utan substans utan den kan lika gärna vara full av tydliga illustrationer.

Mer läsning

Annons