Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mysig kväll med Wells

/

Går det egentligen att få till en intim stämning i ett cirkustält för 1 500 betalande? Jo, faktum är att 25-årsjubilerande Wells får till det trots den lite elefantiasisaktiga, inledande filmen som spelas upp på de mobila projektionsskärmarna.

Annons

Men så fort Wells tar scenen i besittning i triosammansättning blir kvällen... ja, i brist på bättre ord, mysig. Close Up Rhapsody-turnén landar någonstans mellan de megastora Rhapsodyspektaklen och konserterna pianisten gjort i kyrkor. Och det är en generös artist publiken ser i kväll, en artist som inte har några problem att kliva tillbaka och låta sina gästartister stå i strålkastarljuset. Geir Rönning, känd från förra omgången av Idol, utövar nåt slags improviserad koreografi i Totos ”Rosanna” som ger ordet ryckighet en ny mening. Det är ofrivilligt kul.

Imitatören Jörgen Mörnbäck överraskar, inte på grund av sitt gedigna persongalleri, utan på grund av sitt häpnadsväckande jazztrumspel som även inkluderar att hamra på ståbasistens strängar i ett solo. The Vocalettes trestämmiga sjungande är som vanligt felfritt. La Gaylia och blåssektionen tar en söndertjatad låt som Creedence Clearwater Revivals ”Proud Mary” och förvandlar den till ett soul- och rhythm’n’bluesnummer som skulle ha platsat på soundtracket till filmklassikern The Blues Brothers.

Men det allra mest minnesvärda denna kväll är när Wells tar upp Sandvikenbon Micke Dahlöf, känd från Drömfabriken, för att spela en fyrhandsboogiewoogie. Det ögonblicket rymmer så mycket ömhet, rock’n’roll, medmänsklighet och lek att tältpubliken reser sig upp i kvällens första stående ovation. Och Wells njuter själv av det här ögonblicket, det syns lång väg.

Det här är tredje gången jag sett Wells. Först ute på Dragon Gate med Rhapsody In Rock, sedan i fjol med Sofia Källvik i Ockelbo Kyrka och nu i ett tält i Sandviken. Och i mitt tycke är det här tältkonceptet det som passar Wells bäst i kombinationen med att ta upp en lokal pianist från varje ort på turnén.

Alltså, bilden av Micke Dahlöf och Robert Wells sittande bredvid varandra, hamrandes på pianot, sitter fortfarande fastetsad på hornhinnan.Erik Süss

Mer läsning

Annons