Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Recension: Ebbot Lundberg på Konserthuset

/

Höjdpunkterna radas upp fram till kvällens slut som kommer alldeles för snabbt, skriver Sigrid Ejemar om Ebbot Lundbergs konsert på Konserthuset.

Annons

Ebbot och bandet The Indigo Children kliver upp på scen iklädda de klassiska uniformsliknande dressarna, skimmer av ljud sprider sig i lokalen när det snabbt börjar framföra kvällens första låt och publikens sorl lägger sig. Hur många som är här i kväll efter att ha sagt orden; Han var ju så mysig i Så mycket bättre vill jag inte spekulera i, att Ebbot blivit folklig är välförtjänt men han är mer än bara covers kring ett bord.

Låten som följer är titelspåret från det osläppta albumet For the ages to come och trots att Ebbot ganska givet är kvällens starkast lysande stjärna, ger bandets uniformer ett uttryck av enhet mer än någon som tagit med sig ett kompband. Hans största charm finns i sättet att dansa sig fram över scen, bekvämligheten i att vila gitarren på magen. Och även om det inte glöder på scen så är de små presenterande orden som sägs innan varje låt kompensation nog.

Det glimrar till när Ebbot visar sin experimentella sida i att spela en engelsk översättning av en spansk gammal låt, dess titel förblir okänd när någon i publiken avbryter mitt i en mening, och den psykedeliska musiken fångar lokalen samtidigt som de på scen verkar uppskatta allt lika mycket som publiken som stillsamt vickar på huvuden och fötter.

Efter en kort paus som infinner sig ungefär nu, kommer bandet tillbaka med en energi som inte fanns tidigare, det är smittsamt, publiken klappar taktfast händerna mellan låtar och dansen blir vildare och vildare för varje låt som spelas på scen. Det som glimrade i den spanska låten blir nu smått explosivt, konserten får plötsligt det liv man förväntat sig.

Höjdpunkterna radas upp fram till kvällens slut som kommer alldeles för snabbt. Jag bara önskar att den där pausen kommit tidigare, det hade kunnat bli riktig eufori. 

Mer läsning

Annons