Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Recension: Electric Boys

/

Annons

Stockholmsbandet som drog igång verksamheten 1988, släppte tre plattor, gick skilda vägar för att sedan återförenas 2009 är lördagens första band ut på stora scenen. Efter en lite lam inledning tar det fart under tredje låten ”Groovus maximus” från 1992 och efter den en till låt från samma år, ”Mary in the mystery world” och sångaren Conny Bloom säger: ”Här ska det egentligen vara ett gitarrsolo, men jag tänkte att ni skulle få sjunga istället” – så publiken skrålar glatt refrängen – och sedan kommer gitarrsolot ändå… Och på tal om nämnde sångare så låter han denna dag väldigt ansträngd i rösten, det rosslar och vill inte riktigt bära allt igenom. Men han är cool, rör sig snyggt på scenen och flirtar med publiken och får det därmed att funka ändå.

Under dagens spelning har de lånat in Jolle Atlagic från The Quill som gör ett strålande jobb bakom trummorna och får det att svänga extra mycket om låtar som ”Electrified” och ”Rags to riches”. Redan efter femtio minuter kliver de av scenen och inleder extranumret, den stora genombrottslåten ”All lips ’n’ hips”, med att köra några takter Status Quo ”Whatever you want” och får publiken att jubla ännu mer. Bra låtar, schyssta gitarrer och trevlig stämning hela vägen…men det var bättre förr.

Mer läsning

Annons