Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

RECENSION: Fullsatt när Nordman uppträdde på hemmaplan

/
  • Mats Wester och Håkan Hemlin på hemmaplan: Harrys i Gävle.
  • Mats Wester och Håkan Hemlin på hemmaplan: Harrys i Gävle.
  • Mats Wester och Håkan Hemlin på hemmaplan: Harrys i Gävle.

Annons

Håkan Hemlin från duon Nordman har haft en kämpig höst efter att ha dömts till en månads fängelsestraff för skattebrott. Men nu är Gävlesonen tillbaka på hemmascenen i Gävle för första gången sedan i somras.

Trots att det är fullt vid scenen i källaren på Harrys inleder Nordman blygsamt och utan något verkligt publikfrieri. Duon passar bland annat på att framföra nya singeln "Vår igen" för första gången live. Även om det är en helt okej låt med Mats Westers obligatoriska nyckelharpsspel, har singeln inte hunnit bli tillräckligt etablerad för att skapa den där riktigt folkliga stämningen.

Efter några inledande låtar står det klart att Håkan Hemlin går på halvfart, den hesa rösten som blivit hans signum håller helt enkelt tillbaka. Fast det visar sig snart att ju närmare femmannabandet kommer de verkliga hitsen, desto högre växel lägger Håkan Hemlin in.

Mellansnacket är minst sagt minimalistiskt den här gången och Hemlin gestikulerar mer än han pratar med publiken. Solglasögonen är högt uppe på pannan och jeansjackans ärmar fladdrar när han rör sig över scenen.

I själva verket är det Mats Wester som sköter mellansnacket: det vill säga hyllar hemmapubliken och eldar i gång handklappningen.

Med debutsingeln "Förlist" och det självbetitlade albumet "Nordman" från 1994 blir både hemmapubliken och bandet så exalterat som man kan begära av ett album som sålts i mer än 500 000 exemplar bara i Sverige och tilldelats tre Rockbjörnar.

Bäst för kvällen är nog det stillsamma balladintrot till "Vandraren". Temposänkningen ger orden en större tyngd än originalet och Håkan Hemlins röst får i sin avskalade form visa sina bästa nyanser. Dessutom är det djärvt att köra lågtempo på en hit och under en så pass utpräglad partyspelning som en fredag på Harrys.

Kanske vill Hemlin på ett självbiografiskt sätt accentuera hans ensamhet och utsatthet efter att ha dömts till fängelse? Vi vet ju alla hur texten går: "Det gör ont, men gå ändå, du är här och kom hit som en vandrare".

Det är bara Håkan Hemlin själv som vet hur det är med den saken.

Mer läsning

Annons