Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

RECENSION: Pushfestivalen – varierat och gränsöverskridande

/
  • :MAG (aka Magdalena Ågren) gör live sampling med hjälp av trombon, trummaskin, megafon, sång, fältinspelningar och noise. 
  • : Brittiska duon Kubov består av Emma Lloyd på violin och Jessica Aslan på dator och elektronik.
  • Andreas Tilander och Ulf rockis Ivarsson avslutar Push-festivalen med ett acid-set som får i gång publiken i Stora gasklockan.

Annons

Pushfestivalen, är för att sammanfatta, en festival för oberoende musiker som favoriserar det experimentella och lekfulla uttrycket i musiken. Ibland är konceptet större än själva musiken, som när Ida Lundén uppträder med Pygostylia i Lilla Gasklockan. Hon använder bubbelplast, frigolit och klämmer på en PET-flaska för att göra sin musik, av vad ett otränat öga skulle kalla skräp. Att festivalen detta år omfattar bägge Gasklockorna känns som ett smart drag som arrangörerna och artisterna utnyttjat till att göra två helt olika inramningar. Där den Stora Gasklockan får ett mer bombastiskt uttryck med utplacerade, flämtande glödlampor och dynamiska ljuseffekter. Medan den Lilla Gasklockan blir mer intim - man kommer så nära musikerna där att man nästan känner sig delaktig. När trummisen Tomas Järmyr kör sin soloakt utplacerad mitt i Stora Gasklockan i nästan helt mörker, känns det som en skicklig lek med alla våra sinnen. Musiken känns mer eftersom vi måste anstränga oss för att se vad som händer framför oss. Järmyr jobbar mycket med att visa upp dynamiken och räckvidden i slagverkets texturer. Trots att allt känns noga genomtänkt, improviserar han fram sitt framträdande. När det är dags för brittiska duon KUBOV (Emma Lloyd på violin och Jessica Aslan på dator och elektronik) blir man återigen förvånad över hur olika stilar festivalen lyckats få med detta år. För att bäst beskriva duon skulle jag säga Tibetanska klangspel. Det är ett både störande men även meditativt sound som lägger ett lager av eftertänksamhet på resten av kvällen.Medan många av kvällens artister jobbar med fragment och intressanta ljudbilder, känns göteborgaren MAG (aka Magdalena Ågren) som en helhet och sammanhang. Mycket på grund av hennes tunga beat med trummaskin och intressant sång. Men även på grund av hennes nyskapande egensinne där hon livesamplar med trombon och olika inspelningar. Dessutom gör hon ett bra framträdande och är energisk och smidig på scenen.

När det är dags för att avrunda festivalen så görs det på bästa sätt med ett technoset av Andreas Tilliander och Ulf Rockis Ivarsson, Gävlebon som jobbat i flera år med Thåström. De lyckas på något vis blanda techno och rock som vackert möts upp i dub-transfusion.

Det blir till en rolig och gränsöverskridande kombination av 90-tal, acid och industriellt allvar, vilket får en stor del av publiken att släppa loss och dansa framför scenen. Utan att överdriva hör det förmodligen till ett av de bättre seten jag sett i Gävle både när det gäller intensitet och finstämdhet - men även kontakten med publiken är utmärkt.

Mer läsning

Annons