Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Recension: Rocka Rollas

/

Ett av Sveriges mest talangfulla band övertygar trots stämbands-problem.

Annons

På Rocka Rollas kommande platta ”Pagan ritual”, släpps senare i höst, är det multitalangen Ced Forsberg som står för (nästan) all sång. Olyckligtvis har hans stämband tagit så mycket stryk av det att bandet dagen till ära får expertishjälp från Mikey Steel (Starblind) och Philip Forsell (Tritillion). Även om Ceds råare stämband saknas i nummer som ”Heavy metal kings” och ”Dark future” passar Mikeys lite tryggare och Philips lite mer kontrollerade kastratsång in nog så bra ändå. Enda minuset är att Mikey kommer av sig ett par gånger för mycket.

Som helhet är det egentligen också ett lyckat drag att förpassa Ced från mikrofonen. Med total fokus på gitarren framställer det bandet i ännu bättre dager. Lättsamt rinner det ena solot efter det andra ur honom med en självklar enkelhet. Tillsammans med den andre gitarristen Emil Westin Skogh bygger de sedan den tajtaste gitarrduo jag skådat sedan jag vet det fan när.

Även om flinka fingrar bara är förnamnet och det är där som Rocka Rollas utmärker sig mest måste också trummisen Billy Qvarnströms nämnas. Med ett furiöst driv, knivskarp precision och festivalens bästa virvelljud är han förmodligen en av landets mest lovande trummisar.

Mer läsning

Annons